plato.

VARMT! Kastar av täcket. Burr! På med täcket igen. Jag har ju sovit bättre. Trots att jag kände igen febertecknen visade termometern på ingen feber. Pallrade mig iväg till fru doktor (frikortet går ut imorgon - man får ju inte vara dum!) och fascinerades över faktat att de verkligen tar alla bacillspridande sjuklingar i hand. Förmodar att deras bästa vän heter desinfektionsgel. Efter några kväljningar var ett halsprov taget och jag lyckades även snacka till mig ett kittlande näsprov. Lungorna lär bra - bara torrhosta. Öronen var fina. Bra bra. Fick även kommentaren:
- Men oj. Du är verkligen väldigt snuvig.
Jo tack, jag har märkt det. Efter att ha suttit och väntat i vad som kändes som en och en halv evighet fick jag svar på halsprovet. Det var som jag befarat - bara virus. Näsprovet får jag svar om på onsdag. Fick tips om c-vitamin, vara utomhus och att dricka mycket vatten. Råden jag fick av Kajan igår i form av glass och whiskey sa hon inget om. Hon var också väldigt tydlig på punkten ingen träning. Jag tycker det är skönt när någon annan sätter gränserna, det är så svårt att avgöra själv. Inte för att jag hade varit med på träningen idag. Men ändå.

Ett konstaterande: man träffar alltid någon man känner nere på vårdcentralen. Och det är lika jobbigt varje gång. För att man mår ju sällan toppen när man är tvungen att gå dit. Och det är inte så lätt att gömma sig heller - det hjälper liksom inte att blunda. Så ska man vara så där trevlig också. Men - idag hade jag tur. Träffade bara ett dagisbarn som glatt vinkade och sa hej när han gick förbi.

Eftersom det tog en himla tid nere på vårdcentralen hann jag bara sova 40 minuter innan det var dags att kasta i sig lunch och gå till jobbet. Kan väl inte säga att jag hade en av mina mest effektiva dagar... men jag kunde inte göra så mycket åt det. Jag orkade verkligen inte. Jag hade tur och fick gå hem en halvtimme tidigare. Tack.

Jag har precis pratat med vår tränare om gårdagen. Ville verkligen berätta vad som faktsikt hände eftersom han inte var där. Annars går ju han och tror att det är som det ska vara!
Det visade sig att han redan visste om det stora hela eftersom det tagits upp på träningen idag. Kajan hade lackat också - helt rätt! Det är krut i den där gubben. Pettan tog på sig lite av skulden - han hade ju litat på honom som lagledare och trott att han skulle sköta sitt jobb. Men jag lägger ingen skuld på Pettan. Han skulle bara ge sitt förtroende till någon som han tror skulle hålla sig till syftet med laget. Inte ens jag visste att han som skulle föreställa lagledare var så lam, fast jag har sett honom nere på IP i så många år. Jag fick bekräftat att tanken med division fem-laget var som jag trodde. Ett hjälpmedel för de som vill nå division tre.
Det som är bra med Pettan är att han tycker att det här är allvarligt. Så här ska det inte gå till. Det är inte bara vi spelare som känner så. Han sa också att han skulle vara med nästa match. Det känns tryggt.

Nu har febern kommit också. Är det så här det känns att vara i klimakteriet? Fy fan. Jag tror att jag ska sluta åldras i såna fall.