plato.

Vi håller fast vid att bulgarer inte är som alla andra. Alla frågar vart vi kommer ifrån och när vi säger Sweden (utom en gång när jag fick för mig att säga Germany. Som tur var hörde han inte riktigt, Malte sa Sweden lite högt och sedan var allt bra igen) ska alla lägga fram några fraser på knackig svenska. På en TexMex-restaurang skedde just detta scenario. Servitören (ägaren?) kommer sedan och lämnar maten och säger något innan han går.
Malte: - Sa han ät bajs?
Jag: - Det lät som det.

Malte har även tvingat mig att gå genom en mörk (murk) hemsk gränd på vägen hem från byn. Istället för att ta en vacker liten omväg. Jag uttalade mitt missnöje med detta men vad ska man göra när det är två lika envisa grisar som ska förhandla?
Tredje gången vi gick där kunde hon bara inte hålla sig utan la en hand på min rygg och sa: Bu! En sekund senare faller lustigkurren Malin nästan framlänges av att jag drämmer till henne med armen i magen. Och ja: det var en ren reflex.

Golden Sands visade sig bli en riktig höjdare. När vi väl kom dit. Vi skulle promt ta bussen men efter att alla sagt olika tider skickade vi ett sms till researrangören och frågade om det ens gick någon buss. "Den går ca 1 gång/timma och eftersom det här är Bulgarien så vet man inte riktigt när". Tack för svaret! Det blev taxi och när vi var framme tackade han oss genom att lägga sitt snorpetande finger på Maltes axel. 
Vi låg på stranden hela dagen och njöt av solen och de mjuka dynorna (som var helt klart mjukare än våra betongsängar). Vi åt middag redan vid sex och försökte sedan få tiden att gå så att hon blev tillräckligt mycket att det var anständigt att börja festen. Dags att fira mormor och Max! Sedan jobbade vi på rätt bra. Fem drinkar och två shots var - fyra av sju gratis. 

På ett av ställena gjorde vi något som jag skäms över så här i efterhand. Då var det skitsmart. En demon flög in i oss och tog över, tror jag. Vi gick tillbaka till bartendern och bad att få tillbaka det vi gett honom i dricks för att ha "råd" med toan som visade sig kosta pengar. Helt klart demoner.

Malibu Disco blev stället där vi hade tänkt dansa av oss. Det var vi, 89orna och morfar. Inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Men jag hade i och för sig ryggan med mig så jag kanske passade in? Lyckades även bre på vår samling med drinkpinnar fast vi inte drack någon drink. Malte har bekänt att hon är kleptoman på fyllan.

Hemresa:
Malte: - How much to Albena?
Taxisnubben: - Taxameter.
Malte (bestämt): - No. We want fast price.
Och fast blev det, kanske inte i samma benämning som vi menade. Jag lindade in mig i säkerhetsbältet så gott det gick, eftersom han skrattade när jag frågade varför det inte gick att knäppa det.

En kväll blev vi damer från 1700-talet i fantastiska klänningar och hattar. Malte blev även pimp när hon fick en svart boa lindad runt axlarna och en cigg i handen. Om jag ändå var lika cool som hon... Fotona blev riktigt fina. Det var bättre förr.

Och nu är vi hemma igen i kära Svedala. Borta bra, hemma bäst. Stämmer alltid. Tema mjuk: mjuk säng och mjukt bröd. Helt klart underskattat. Och jag kanske talar för mig själv, men jag tröttnade faktiskt inte på Malte så mycket att jag ville rymma.

Otippat, men sant. För att vara på ett rätt tråkigt ställe hade vi jävligt roligt. Slutcitat:
"Fy fan vad roligt det är i Albena!"