plato.

Handelsdagarna 2009.

Jag trodde verkligen att det var ett skämt när klockan ringde i torsdags. För klockan var 04.30. Jätte-mitt i natten. Men det värsta är ju att gå upp. Sedan var det redan för sent. På väg till skolan hände något... underligt. Jag gick i trappan upp mot Holländargatan med min tunga väska över axeln. En kvinna kommer ikapp mig och säger:
"HEJ!!!"
Jag: "Öh... Hej."
Kvinnan: "Nej men oj. Jag trodde du var någon annan. Ursäkta, jag trodde att du gick i pjäxor."
Visst att det var lite tungt på morgonen, men det var väl ändå lite konstigt att mina gympaskor framstod som pjäxor? Och känner hon någon som går runt i pjäxor klockan 05.45 på morgonen? Det är ju nästan ännu konstigare än att hon trodde att jag hade pjäxor på mig. Nästan.

I torsdags skulle jag vara företagsvärd. Mötte montören kl 06.00. Företagsrepresentanterna kom först 09.00. Men det fanns att göra ändå, om man säger så. Det var riktigt roligt att vara företagsvärd! De var väldigt trevliga och verkade nöjda. Jag fick tid att gå runt på mässan och prata med olika företag. Pratade bland annat med en reklambyrå som verkade sjukt rolig att jobba på. En del banker, stora företag med många produkter. Ett företag hade med sig knep och knåp-grejer. Ni vet klossar som skall bli en kub till exempel. Försökte en fyra gånger innan jag gav upp. I det ögonblicket kom någon random kille fram till bordet. "Vill du testa den här" sa jag. "Okej" sa han och ryckte på axlarna. Och klarade det på första försöket. Hur förnedrande är inte det?

Bankett på kvällen, blandat studenter och företagsrepresentanter. Det blev riktig roligt. Snubben mitt emot mig var 45+ och hade väldigt bestämda åsikter. Han tyckte att det skulle bli hårdare på Handels så att inte alla kom ut. Bara de bästa av de bästa skulle komma ut från skolan med en examen. Och dem ville han anställa. "Det svåraste ska inte direkt vara att komma in." Nähä. Vart hade du pluggat sa du? Stockholms Universitet? Jaha. Känns bra att tala med någon som vet vad han pratar om.

Satt bredvid en gammal Linköpingsstudent också. Han lärde mig den kollektiva taktikskålen när servitörerna kom för att fylla på vinet. Det har man ju alltid tänkt i sitt eget huvud, nu ska jag dricka upp så det fyller på hela glaset, men de hade tydligen kört en taktikskål med hela bordet. Ska lägga den på minnet. Vi åt struts. Första gången för mig. Trodde det skulle vara som kyckling men det här hade konsistens ungefär som oxfilé. Väldigt gott faktiskt. Rektorn var med och satt vid bordet bakom mig. Han, och frugan, stod på stolen vid några tillfällen. Inte sjävla förstås, men ändå. Då blev jag glad och tänkte att rektorn är allt lite cool. Kvällen avslutades i Puben. Kul, live band men jag var helvetiskt trött. Jag fick sova hos snälla Cathrine så jag slapp sova i skolan. Hade varit smart också. La in min väska på IdU för att inte behöva släpa på den under kvällen. Problemet blev att jag inte kom in där när jag skulle hem. Så fick åka utan den. Hejdå.

Vaknade på morgonen kl 06.00 och mådde crap. Bakis, sjukt trött och äcklig. Hade inga grejer, de låg ju på IdU. Lånade ett par mjukisbyxor av Cathrine och åkte tunnelbana i mjukisar, högklackat och gårdagens smink. Man får inte vara så kräsen såna här dagar. Jobbade i garderoben hela dagen. Jag och Emelie lyckades få ihop ett bra system. Orkade inte ens gå upp på mässan i fredags. Var så jävla trött överallt. Plus att de inte är så intresserade av ettor utan det blir mer aktuellt senare år. Klockan 17 fick vi "gå hem" en stund innan vi skulle ses för att jobba i Puben. Jag la mig på IdU och sov i två timmar. Drog en Donken.

Puben blev hemsk enligt mig. Jag tror att gästerna hade kul, men jag tyckte det var förjävligt och ville bara hem. Det började med att de två "baransvariga" skulle gå igenom allt. De var otrevliga, dryga, bitchiga och visste inte hur man skulle leda en grupp på bra sätt. När klockan blev 23 började folk välla in. Eller redan innan. Fast då fick de inte komma in. Jag satt i entrén de första 1 ½ timmarna. Det blev uppriktigt kaos på grund av att 250 bankettgäster skulle in och säkert det dubbla externa ville in. Inget klart system var uppbyggt innan det var försent. Vakterna jobbade som fan för att lösa situationen, cred till er, men det var inte lätt för oss heller. När vissa kom in var de sura för att de fått stå ute och vänta så länge, de ville inte vänta på att bli avprickade, de ville inte vänta på att betala i tur och ordning. De rusade in och jag,
J-A-G, fick ställa mig i vägen. Precis vad jag ville göra mot fulla arga killar. Sedan styrdes det hela upp en del och vi ställde oss precis vid dörröppningen tillsammans med vakterna. Jag hade jacka, men tillslut var mina fingrar så kalla att jag inte längre kunde växla pengar. Då fick jag byta. Började gråta för att - ja varför - det blev bara för mycket. Gick in på toan så ingen såg. Lugnade ner mig och gick sedan ut och plockade glas. Flöt på bra, stod i entrén lite mer. En utbytesstudent försökte få in en tjejkompis/ragg/oklart men hon stod inte på listan. Jag sa att hon tyvärr inte skulle komma in. Han började dra värsta valsen om att han trodde att hon hette Jennifer och att han hade mailat in det namnet. Sorry, pal.

Sista timmarna stod jag i garderoben. Många hade tappat sin lapp alternativt svettats bort numret för att de haft lappen i BH:n. Suck. Det var egentligen lite intressant att se fulla människor när man själv är spiknykter och inte alls i samma sinnesstämning. Blev nästan lite skrämd när jag insåg att det nog är sådär man är själv när man är glad i hågen, så att säga. Fick en lapp där det stod "Gå och häng er!" och en mailadress av en kille när jag sa att han skulle få skriva upp namn och telefonnummer samt beskrivning av hans borttappade halsduk. Tack tror jag. När alla gått städade vi och jag blev ytterst tacksam mot en kille som väckte mig när tunnelbanan kom då jag toksomnat på en bänk. Kom hem klockan 06.00 och gick upp igen 09.30 för att åka till skolan och städa. Några effektiva timmar senare var det över.

Hejdå Handelsdagarna, vi ses igen nästa år! Det har varit roligt och givande. Nu ska jag försöka gå i ide så jag återhämtar mina försvunna krafter. Det förstås, efter seminarieuppgiften i beskattning. Tillbaka till verkligenheten med stormsteg. Gillar inte den grejen, men var gör man? You have to follow through.