plato.

På väg hem från skolan fick jag sällis av Sandy som skulle till några kompisar som bor vid tågstationen.

HURRA! Var bara tvungen att utbringa ett jubel för att tåget har börjat gå ända in till stan igen. I love it!

Och det var så himla skönt. Det gick mycket fortare att gå när man hade någon att prata med. Det var inte lika kallt. Löven var liksom sådär fint gula och röda som de är på hösten. Jag var bortskämd förut. Då hade jag både Arvid och Sandy som sällskap till skolan. Arvid satt redan på tåget när jag gick på, första vagnen enligt avtal, och Sandy hämtade vi upp på vägen till skolan. Men nu har Arvid flyttat till Lisens hoods och Sandy till fel sida av skolan. Det är faktiskt riktigt ledsamt. Jag saknar den lilla quality time man hade på morgonen. Jag skulle inte vilja kalla det för tidsfördriv, även om det är det det är. (Haha ser ni vilken sjuk mening, tre det och två är på de fem sista orden.) Ett trevligt tidsfördriv. Som tur är flyttar Sandy tillbaka om några månader för att stanna i ett halvår. Det kommer bli mys!

Jag skickade ett sms till Klasan idag där det stod "TV-debut imorgon, hur känns det?". Har inte fått något svar. Väntar spänt. Tror inte att han fattar alls, men när han gör det kommer han också att tycka det är roligt. Imorgon är premiären av Bonde söker fru och eftersom Klasan bor på en bondgård i Västerås, är en man i sina bästa år och inte har någon flamma (vad vi vet...) så har vi skojat om/föreslagit att han ska vara med i Bonde söker fru. Han skulle nog få högar av brev... och så kunde vi tjejer vara med och rådgöra vem han ska våga släppa in på sin gård. Visst vore det kul!