plato.

Jag har tänkt så här att det vore bra om jag gillade fiskbullar. För det är ju billigt och enkelt att laga (värma). Därför köpte jag det i min storhandling innan jag flyttade hit. Både i dillsås och i hummersås. Det visade sig att min roomie inte heller brukade äta fiskbullar så vi bestämde att vi skulle lära oss det tillsammans. 

Idag när vi kom hem var vi väldigt otaggade på pasta eftersom vi äter det var och varannan dag. Det kan bero på att vi har typ fyra kilo tagliatelle i skåpet, men ändå. Lite variation är ju trevligt. Så jag rotade lite i skåpet och långt in hittade jag fiskbullarna. Med ris? Perfekt! Tog dillsås, var inte tillräckligt modig för hummersåsen riktigt än. När vi skulle öppna konservburken stötte vi dock på ett litet problem. Vi hade ingen konservöppnare. Varför har vi ingen konservöppnare? Vem har inte en konservöppnare?  Vi testade några olika verktyg för att hacka oss in, utan framgång. Vi valde att inte testa kniv då risken för skador kändes rätt stor. Jag föreslog att vi skulle ringa på hos grannarna eftersom det är väldigt hög sannolikhet att ett normalt hushåll äger en sådan. Men det tyckte roomie var alldeles för pinsamt så det gick inte för sig. Därför sprang hon till ICA för att kolla om de hade en. Jag sa att hon inte fick springa runt till flera om de inte skulle ha utan att då fick vi fråga grannarna. Det gick hon med på. 
 

Här är de hjälpmedel vi försökte bryta oss in i burken med utan resultat. (Ligger det en vitlökspress där? Haha. Så desperat blev jag aldrig!)

De hade konservöppnare på ICA. Bra. Roomie högg in. Hon undrade helt plötsligt vad det var som luktade så äckligt men kom snabbt på att det måste vara maten så hon tog tillbaks det.



Och ja... vad ska man säga. Det gick ner. Inte äckligt. Inte gott. Smakade inte så mycket. Helt okej. Duger i krig. Men jag tänker aldrig någonsin titta på innehållsförteckningen.