Uppsamlingsheat.
Temat var som sagt Vamos a la playa. När jag inte längre hade tid att fixa någon rekvisita kom jag på att jag skulle haft sådana där puffar på armarna, ni vet så barnen inte ska drunkna... eller en simring. Eller sådan där gul flytgrej på ryggen. Vad heter den nu igen? Eller mitt cyklop som är hos päronen. Jag brukar alltid spåra på tema, men denna gång blev det bara vanligt. Jag var lite ledsen över det men gjorde mitt bästa. Hittade ett Hawaiiblomhalsband och ett par fula shorts, fick duga!
Gick tvärs över vägen till Sandy för att äta med henne och Lisen. Jag blev lite bestört över hur snygg Sandy var i sin sommarklänning jämfört med min fuldress och hävde ur mig att om jag hade varit kille hade hon legat risigt till ikväll. Vi åt ett riktigt bra hopkok och skrattade så vi grät när Sandy läste högt ur citatboken från Spanien när vi var där sju pers i januari. Det sades några riktigt bra och störda grejer där alltså. Det bästa är ändå Arvid första kvällen när vi kom dit:
"Alltså... måste vi umgås allihopa, kan man inte bara få ha trevligt?"
Lisen var lite krasslig och skulle inte följa med ut, men efter två glas vin förändrades det beslutet till ett bättre. Jag försökte bli kompis med deras andra inneboende Fishy Fishy, och vi kom rätt bra överens. (Bättre än jag gör med Hasse och Tage faktiskt. Men de borde ju vara nöjda nu när de fått tillbaka sitt rum...) Jag hade tagit med mig en rosa bubbelflaska jag fått i present någon gång som sedan stått och samlat damm, och Lisen kände först att det var lite för mycket påminnelse om uppsamlingsheatet förra året men vågade till slut sig på ett glas hon med.
Vi gick lite före tio för att det alltid brukar vara riktigt mycket folk som vill in på uppsamlingsheatet och för att det är en liten partydödare att stå länge i kö. På vägen dit blandade Sandy ihop sitt eget namn med mitt. Kallade mig sitt eget namn. Okej att de flesta andra har lite svårt att hålla koll på vem som är vem men vi själva kanske borde veta..? Vi hade behövt gå ännu tidigare. Stod cirkus en timme i kö. Enda fördelen var väl att det var varmt eftersom det var så trångt. Köer tar verkligen fram det värsta i folk.
På dansgolvet fick jag något blött kastat på armen. Någon som spillde dricka, tänkte jag. Tills jag vände mig om och såg en kille med cyklop och snorkeln i munnen. Imma på rutan. Men vad trevligt. Det var alltså hans spott som hade landat på min arm. Tack.
Kvällens sjukaste stund var när Lisen friade till Arvid. På riktigt. Hon behöver byta efternamn, så han blev den självklare att fråga. Tyvärr sa han nej. NEJ till och med. Argumentet att det var en affärsuppgörelse dög inte. Jag trodde vänner ställde upp för varandra, men tydligen inte... Haha. Lisen sa även "Ni får inte ge mig så många drinkar att jag faktiskt gifter mig med Arvid!". Okej.
En bra kväll.
Gick tvärs över vägen till Sandy för att äta med henne och Lisen. Jag blev lite bestört över hur snygg Sandy var i sin sommarklänning jämfört med min fuldress och hävde ur mig att om jag hade varit kille hade hon legat risigt till ikväll. Vi åt ett riktigt bra hopkok och skrattade så vi grät när Sandy läste högt ur citatboken från Spanien när vi var där sju pers i januari. Det sades några riktigt bra och störda grejer där alltså. Det bästa är ändå Arvid första kvällen när vi kom dit:
"Alltså... måste vi umgås allihopa, kan man inte bara få ha trevligt?"
Lisen var lite krasslig och skulle inte följa med ut, men efter två glas vin förändrades det beslutet till ett bättre. Jag försökte bli kompis med deras andra inneboende Fishy Fishy, och vi kom rätt bra överens. (Bättre än jag gör med Hasse och Tage faktiskt. Men de borde ju vara nöjda nu när de fått tillbaka sitt rum...) Jag hade tagit med mig en rosa bubbelflaska jag fått i present någon gång som sedan stått och samlat damm, och Lisen kände först att det var lite för mycket påminnelse om uppsamlingsheatet förra året men vågade till slut sig på ett glas hon med.
Vi gick lite före tio för att det alltid brukar vara riktigt mycket folk som vill in på uppsamlingsheatet och för att det är en liten partydödare att stå länge i kö. På vägen dit blandade Sandy ihop sitt eget namn med mitt. Kallade mig sitt eget namn. Okej att de flesta andra har lite svårt att hålla koll på vem som är vem men vi själva kanske borde veta..? Vi hade behövt gå ännu tidigare. Stod cirkus en timme i kö. Enda fördelen var väl att det var varmt eftersom det var så trångt. Köer tar verkligen fram det värsta i folk.
På dansgolvet fick jag något blött kastat på armen. Någon som spillde dricka, tänkte jag. Tills jag vände mig om och såg en kille med cyklop och snorkeln i munnen. Imma på rutan. Men vad trevligt. Det var alltså hans spott som hade landat på min arm. Tack.
Kvällens sjukaste stund var när Lisen friade till Arvid. På riktigt. Hon behöver byta efternamn, så han blev den självklare att fråga. Tyvärr sa han nej. NEJ till och med. Argumentet att det var en affärsuppgörelse dög inte. Jag trodde vänner ställde upp för varandra, men tydligen inte... Haha. Lisen sa även "Ni får inte ge mig så många drinkar att jag faktiskt gifter mig med Arvid!". Okej.
En bra kväll.
Kommentarer
Trackback
