plato.

Det finns olika grupperingar i aulan. Högerflanken, mitten och vänstersidan. Jag, Pandy, Lisen och Sandy har ALLTID suttit på rad sju på vänstersidan. Det är den absolut bästa raden med fotstöd och lagom avstånd. Man tar inte andras platser. Det är bara så.

Men på sista tiden så har några spilevinkar tagit över rad sju. De kommer alldeles för tidigt för vad som är rimligt, och tar rad sju. En gång när Lisen kom tjugo i åtta, så var den enda raden som var tagen. Vad är deras problem!? En annan gång var raden tagen när Sandy och Lisen kom in, så de satte sig i mitten. Pandy kommer in efter ett tag, ser att de inte är på rad sju, går ut och ringer och frågar var de är. För det finns inte att vi sitter någon annan stans. Jag tappade ju helt orden när jag kom in och såg att sjuan var tagen. De andra skrattade åt min reaktion, men allt var tänkte var att hur kan man vara så fräck...

I veckan har det varit lunchföreläsningar i aulan och vi har verkligen tryckt oss mot dörren för att hinna först in till rad sju. Man ser de onda blickarna från de andra som tror att de kan ta rad sju utan vidare. Det börjar gå överstyr. Det blir liksom larvigt uppenbart varför vi går förbi dem och hänger på låset. Trams. Men ändå så viktigt. En dag denna veckan hade någon gått in och paxat platser med väskor och sedan gått ut när Lisen kom. Mitt råd var flytta på dem! Eller ta de andra platserna som är kvar på sju. Men hon tog en rad i mitten istället. Det får vara slut på de snälla metoderna nu.

Vilka tror de att de är?? Har de inte insett vilka de tävlar mot? Vi ger inte upp i första taget. Vi ska ta tillbaka det som är vårt.