DET kallar jag effektivitet.
I morse vaknar jag till lite förbryllad och tittar på klockan. 13.32! Jag kände på riktigt lycka. Jag hade kunnat sova en hel natt och en hel förmiddag på det också. Tolv och en halv timme sov jag. Precis vad doktorn ordinerat!
Sedan jag kom från Gotland har jag inte sovit bra en enda natt. Det är säkert för att det varit så varmt. Har inte kunnat somna på kvällen, vaknat till och från på natten och för någon dag sedan vaknade jag 05.16 när jag skulle upp klockan 6 och somnat vid ett kvällen innan... och kunde inte somna om förstås. Då blir man ju bara less. Och då tänker man ju att kvällen efter måste man ju vara så trött att man stupar i säng och somnar så fort örat nuddar kudden... men nej. Samma visa varje kväll. Stirrar i taket först ett tag och blundar sedan hårt för att försöka somna.
Det skulle också kunna bero på att jag inte har kvar min favoritkudde längre. Jag brukar ha tre kuddar, varav den var huvud-huvudkudden, den mjukaste och fluffigaste, stjärnan, den som jag somnade på. De andra liksom omger den kudden om jag skulle vrida på mig i sömnen. Som skyddsmurar runt den skönaste kudden av alla. Så nu undrar ni vad som hänt med den kudden? Jag har inte glömt den på Gotland som jag gjorde med kameraväskan och två objektiv. (Har inte nämnt det för pappa än, så sccccchhhh.... det är hans väska och ett av objektiven också. Fast de är tillbaka om någon vecka och ingen kommer ha märkt något, perfekt.) Nej, det är tydligen en av min brorsas kompisar som näsblodat ner den när han sov över här. Ni förstår, min säng har tydligen blivit någon form av allmän plats. Det är inte så illa som det låter, för jag är nämligen aldrig hemma när det sker. För några veckor sedan kom min moster upp på besök, och då sa mamma att "du får hitta någon annan stans att sova i natt". Tack för att du frågade så snällt, kära mamma. (Låt oss säga att hon förstod att jag inte var nöjd med framläggningen.) Och så när jag var på Gotland sov någon grabb här. Och stackarn fick näsblod. Det är klart att det blev fullt på hela min favoritkudde, han ville väl också ligga mot den bästa kudden liksom.
Men i natt trotsade jag tydligen allt och sov som aldrig förr. Tack regnet, du gjorde inte bara nytta för maskarna den här gången.
Sedan jag kom från Gotland har jag inte sovit bra en enda natt. Det är säkert för att det varit så varmt. Har inte kunnat somna på kvällen, vaknat till och från på natten och för någon dag sedan vaknade jag 05.16 när jag skulle upp klockan 6 och somnat vid ett kvällen innan... och kunde inte somna om förstås. Då blir man ju bara less. Och då tänker man ju att kvällen efter måste man ju vara så trött att man stupar i säng och somnar så fort örat nuddar kudden... men nej. Samma visa varje kväll. Stirrar i taket först ett tag och blundar sedan hårt för att försöka somna.
Det skulle också kunna bero på att jag inte har kvar min favoritkudde längre. Jag brukar ha tre kuddar, varav den var huvud-huvudkudden, den mjukaste och fluffigaste, stjärnan, den som jag somnade på. De andra liksom omger den kudden om jag skulle vrida på mig i sömnen. Som skyddsmurar runt den skönaste kudden av alla. Så nu undrar ni vad som hänt med den kudden? Jag har inte glömt den på Gotland som jag gjorde med kameraväskan och två objektiv. (Har inte nämnt det för pappa än, så sccccchhhh.... det är hans väska och ett av objektiven också. Fast de är tillbaka om någon vecka och ingen kommer ha märkt något, perfekt.) Nej, det är tydligen en av min brorsas kompisar som näsblodat ner den när han sov över här. Ni förstår, min säng har tydligen blivit någon form av allmän plats. Det är inte så illa som det låter, för jag är nämligen aldrig hemma när det sker. För några veckor sedan kom min moster upp på besök, och då sa mamma att "du får hitta någon annan stans att sova i natt". Tack för att du frågade så snällt, kära mamma. (Låt oss säga att hon förstod att jag inte var nöjd med framläggningen.) Och så när jag var på Gotland sov någon grabb här. Och stackarn fick näsblod. Det är klart att det blev fullt på hela min favoritkudde, han ville väl också ligga mot den bästa kudden liksom.
Men i natt trotsade jag tydligen allt och sov som aldrig förr. Tack regnet, du gjorde inte bara nytta för maskarna den här gången.
Kommentarer
Trackback
