plato.

Jag har kommit fram till att jag hade ett litet moment på jobbet idag. På senaste har jag fått lära mig att köra truck och jag gillar det! Lite coolt är det ändå att köra truck... som en liten pojkes våta dröm liksom. (Man kör ju inte bara fram och tillbaka utan kan även hissa truckgaffeln upp och ner.) 

Så idag när jag tog emot en leverans körde jag trucken, kände luggen blåsa i den instängda lagerluften samtidigt som någon satte på Avril Lavigne på HÖG volym i den fallfärdiga bergsprängaren. När Sk8ter Boy kom kunde jag ju inte göra annat än att sjunga med lite diskret (men sjukt högt inombords) och kände att det här är ju roligt. Jag kunde nästan låtsas att jag körde en riktigt ball cab iklädd skinnjacka och solglasögon, att det sommarblekta håret var helt utsläppt och fladdrade i vinden, att jag höjde musiken i stereon ytterligare, att jag åkte på en landsväg och såg ut mot äng efter äng efter äng...

"Hallå! Du där! Har du några banankartonger jag kan få?"

Och så blev man tillbakadragen in i verkligheten på ett brutalt sätt.