plato.

Jag märker det ju själv. Jag blir lättretlig och bitsk. Kan inte slappna av. Hugger lite för snabbt ibland, innan jag hinner tänka. Är inte sur konstant liksom, men så sjukt stressad. Får tuppjuck när andra som kanske inte är lika stressade är långsamma eller ineffektiva. Sluta slösa bort min tid, tänker jag. Projektet tar det mesta av tiden. Jag har verkligen panik över makron, kan inte alls mycket, och har precis insett att det är två veckor kvar till tentan. Två ynka veckor. Det är ingenting. Det brukar ju lösa sig till slut. Fast det är nog det som är det jobbiga. Jag känner ingen sådan övertygelse den här gången. Och så ska jag jobba tre dagar den här veckan. Känns ju inte så jättebra just nu måste jag säga.

Så till alla där ute som råkar ut för mitt mindre lugna jag just nu: förlåt. Det är inte ni, det är jag. Haha. Så sant som det var sagt.

Fotbollsträningen räddade dock dagen, det var riktigt roligt. Älskar när vi får flyt i spelet, när jag får skjuta och vinna en närkamp. Skönt att få kämpa och slita lite med kroppen när knoppen är så dum.

Jag tror det är bra medicin mot stress, även om det tar tid. Att träna. Ska försöka ta mig tid till det imorgon också.