plato.

Imorgon är det äntligen onsdag igen. Då är det Bonde! Det är ju så bra. Förra programmet var riktigt händelserikt och underhållande. Avundsjuka, försök att ställa sig in med trerätters, lite smyghångel, planering av buggförföring med mera. 

Phillan sa igår att redan på måndagen så börjar hon längta efter onsdagens Bonde. Måndag? Jag börjar längta onsdag kl 21 när programmet är slut. Sista tjugo minutrarna har jag lite ångest över att det snart är slut och att det då är en hel vecka kvar till nästa gång.

Det är helt klart inte normalt. Vet inte hur jag ska tackla detta. Kan ju liksom inte avvänja mig nu, måste ju få följa säsongen till den är slut! (Vågar inte ens tänka på hur det känns när hela säsongen är slut och det är tio månader till nästa...). Tittar dock bara på programmen en gång. Det är ju faktiskt bra. Känns som det här har eskalerat den här säsongen för att alla är så involverade. Förra året var det bara jag och Lisen som skickade live-sms under programmens gång, men i år är det verkligen det stora samtalsämnet på lunchen. Alla kollar på det. Har man inte sett Bonde behöver man ju inte komma dit liksom. Det är inte heller normalt. Måste jag byta umgängeskrets för att bli frisk? 

Det var nästan lite jobbigt att jag var i Milano i onsdags och missade programmet...... hur skev i skallen är jag inte då??!!

Hjälp mig! (Eller skicka lite kommentarer imorgon mellan åtta och nio, det kommer bli kul!)