plato.

Jag har haft lite funderingar angående masterprogrammet och livet och sånt. Så därför bokade jag in en tid med Student Services.

Det visade sig bli ett riktigt bra möte. Känns mycket bättre och liksom... lugnare på något sätt. Vi började prata lite om masterprogrammet; hur många som får sitt förstahandsval, hur det är upplagt med kurser, utbyte... Om vad jag ska välja för inriktning. Jag har ju tänkt att jag vill välja marknadsföring på mastern, men samtidigt får jag ju panik när det inte är några siffror. Hans råd var att man ska välja det man tycker är roligast, för då blir man också bra på det. Gå på magkänsla alltså. Det gillar jag. Brukar oftast göra det. En termin är valbara kurser och då kan jag ju välja räknekurser där om jag vill. Skulle även vilja åka på utbyte till ett spansktalande land, men trots att det är masternivå så är undervisningen på spanska. Tufft. Vet inte om jag skulle klara det. Hade tänkt att man skulle kunna plugga på engelska men lära sig spanska runt omkring liksom. Annars blir det nog något engelsktalande. Om jag nu ska åka på utbyte. Börjar dock bli väldigt sugen... men då är det en termin under femte året så är ett bra tag kvar ändå.

Sedan klev vi över och började prata lite mer djupa saker som den ständiga hetsen, min rädsla för att bli arbetsnarkoman och tappa det som är viktigt i livet, att jämföra sig med alla andra som är duktiga, drömmen om att hitta ett jobb man älskar att gå till varje dag, bubblan som faktiskt uppstår på Handels... Är de här värderingarna verkligen mina eller har jag bara applicerat dem för att det är så man bör göra om man går här? Om man tänker på hur skadad vår humor blivit är det inte helt otroligt att även andra saker fått sig en känga. (Inte sagt att det behöver vara till det sämre.) Jag fick även tillfället att uttrycka mina åsikter om 631 till en neutral part.

Slutsats: Det löser sig. 86% har jobb på examensdagen och 98% inom tre månader efter examen. Det är inte livsavgörande vad jag väljer för inriktning eftersom många inte ens arbetar inom det typiska för den inriktning de gått. Och eftersom jag ska ta kandidaten i redovisning och master i marknadsföring så kommer jag ju bli rätt bred och kan säkert hitta någon kreativ-siffer-kombo.

Och visst var det lite skönt när han sa att jag har bra betyg och att det finns dem som jobbar i London som har sämre betyg än så här. Inte för att jag vill jobba i London på en investmentbank 80 timmar i veckan, men ibland ska de verka så viktiga och då var det skönt att inse att... jag vet inte. Det var skönt i varje fall.