plato.

Det kan ha gått, det kan inte ha gått, jag kan få jullov, jag kan inte få jullov, rosa champagnen kan få stå kvar på bordet, den kan bli öppnad, det skiter jag i just nu.

Det är över!! (För den här gången i alla fall....)

Igår kväll mådde jag sämre än på länge. Ville bara gräva ner mig i underjorden och stanna där till klockan ett idag. Ville inte gå till min egen avrättning. Men vid midnatt så kom jag på att jag kan det jag kan. Det får bära eller brista. Hinner inte trycka in mer nu. Kan inte göra mer än mitt bästa. Så imorse hade jag nästan något slags lugn över mig. Drömde inte om formler eller accounting issssssues (som man måste uttala det om man arbetar på den institutionen) utan att vi hade en fotbollsturnering med IdU och en massa roligt folk från min gamla IHL-klass var med. Helt klart en bra uppladdning tror jag.

Nu ska jag välja en låt och lära mig spela den på gitarr före halv sex. Ska med roomie på en liten shoppingrond om en halvtimme också.... 

Lika hårt som livet var igår känns det härligt just nu faktiskt! Och det vill inte säga lite. I like it.