Coachöverlämning.

Traditionsenligt har jag nu lämnat över coachansvaret för damfotbollslaget. Känns lite sorgligt men ändå skönt. Kommer ju ändå gå på träningarna men slipper släpa på bollarna. (Kan dock inte längre ta ut mig själv till turneringarna så måste visa att jag platsar.) Det blir "the force" som hon kallas som tar över och C/K blir ass coach. Lotta var ju min ass samtidigt som jag var hennes vice ordf och det var ju bra för då hade vi hållhake på varandra. Jag var hennes chef och hon var min. Så om hon gav mig några skituppgifter (det är inte för inte som jag kallas slaskis) kunde jag låta henne bära bollarna, fylla vattenflaskorna och putsa skorna. Hände inte så ofta att jag kände ett behov av det, men jag hade kunnat om jag velat. Nu är vi inte längre coacher men jag är fortfarande hennes vice så nu skulle hon kunna lägga över vad som helst på mig utan att jag kan agera hämndlysten. Fast! Då hade hon inte tänkt på att jag skulle flytta in hos henne och kunna göra en massa hyss eller diskstrejka eller något. Moahaha! Skrattar bäst som skrattar sist...

Vi inledde överlämningen med att gå på min ass danspass. När jag och coach (vad konstigt det känns att skriva det om någon annan, brukade alltid signera mailen med coach... separationsångest.) stod och väntade på att bli insläppta sa hon att jag skulle gå fram till lappinsamlingskvinnan och låtsas ge fram lappen, men sedan rycka bort den. Det verkade inte så kul. Men tänk däremot att man står i biokön. Håller i den rosa biljetten. Går fram till biljettrivaren och håller fram den. Precis när han ska ta den så river man sönder den i småbitar och ropar: "Jag vann!" Det vore ju helt fabulöst sinnesjukt. Men ändå jävligt roligt. Sannolikheten är dock ganska liten att man får gå in på bion, så ska göra det om jag blir rik någon gång och har råd att slösa en hunka på ett sådant spratt.

Vi fortsatte hem till oss och köpte mat i den lila Thaikiosken. Det är rätt sjukt att jag har bott här i typ tre veckor utan att ha handlat där en enda gång! Det är ju liksom mitt mecka. Det var precis lika gott som jag mindes. Var lite modig och tog paneng med biff istället för med kyckling. Riktigt bra. C/K hade också bakat en kladdkaka som blev extra god om man värmde den i mikron innan man slevade på glassen. Vi gick igenom vad som gäller och tränade även på lite svåra steg från danspasset. En avslappnad och mysig kväll helt enkelt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0