plato.

Jag och mina kompanjoner satt och käkade lunch på IdU när ett gäng småttingar kom in och värmde mat i mikron för att sedan gå iväg någon annan stans. Helt plötsligt ser jag att min väska inte står där jag lämnade den men att det står en likadan som ser väldigt ny ut på en stol. Ensam och övergiven. Första dagen får man väldigt praktiska småttingväskor och de ser likadana ut som förra året (Josefiin von Palm lyckades norpa en som hon gav till mig). Jag kopplar direkt att en småtting måste ha tagit fel och därmed tjyvat min väska! Alla böcker, nycklar, fyrfärgspennan, plånkan, rubbet. Tittar ner i väskan för att dubbelkolla att det inte var min, och vad ser jag? Ett hålslag! Ett stort. Sådant de har i biblioteket (vart det nu ligger för tillfället?). Haha. Fy fan vad sjukt. Varför bär man runt på ett hålslag?


Här ser ni det bastanta hålslaget.

Hittade hans namn i en kalender som låg i väskan. Kollade upp numret på studentwebben och ringde.
Hålslagskillen: Hallå?
Jag: Hejsan, jag tror att du råkade ta min väska på IdU och glömde kvar din. (Ville verkligen fråga "om du har med dig ett hålslag?" men jobbade redan på att försöka hålla mig för skratt så det var inte läge.)
Hålslagskillen: Jaha! Är det därför det ligger en systemetkasse i min väska?
Jag: Ja, det är min kasse. Och väska. Orkar du komma tillbaka och byta?
Hålslagskillen: Jag kommer direkt.

När han kom tillbaka frågade jag om han inte reagerade på att det inte var hans böcker i väskan när han upptäckte den mystiska tomma påsen. Nej, det hade han ju inte gjort. Men han hade tyckt att väskan kändes ovanligt lätt, och hade dragit slutsatsen att det måste vara för att han lämnat marknadsföringsboken hemma.

Vad tokigt det kan bli ibland! Det är inte lätt att vara småtting. Ingen skada skedd. Tur för honom att jag kom på det. Tänk om han hade behövt hålslaget och så hade det varit borta!?