plato.

Jag kom just på att min första gitarrlektion är imorgon. Vad nervös jag blev nu! Kommer inte kunna somna tror jag...

Förväntningar: Jag kommer dit. Hittar till slut fram till rätt sal. Det är jag och en massa coola gubbar med basker och en riktigt grym tjej som aldrig har spelat förut men är en naturbegåvning. Alla andra spelar åt "rätt" håll och jag får gliringar direkt men även kommentaren "det kan kanske gå om du tränar fyra gånger så hårt". Javisst, säger jag och tänker att jag ska spela tills fingrarna blöder och min roomie kommer in och slänger gitarren i väggen så den går i tusen delar. Jag mörkar att jag går på Handels för att de inte ska tycka att jag är en tönt direkt, och säger istället av bara farten att jag faktiskt var rätt bra på blockflöjt när jag var mindre och sabbar allt ändå. Första lektionen består av att man får lära sig att bära gitarren. Vi hinner i bästa fall till delen där vi ska lära oss stämma den. Jag låtsas då att jag kan höra när den ligger på rätt ton men egentligen har jag stämapparaten i jeansfickan och har hittat en vibrationsfunktion på den, så det burrar till när man hittar rätt ton. Gubben med den gröna baskerns sträng går helt plötsligt av och piskar mig över ena ögat. Jag ramlar av stolen rakt på lärarens värdefulla gitarr, som han har lagt ifrån sig för en sekund för att hjälpa mannen i den orangea baskern. Sedan svimmar jag för jag inser att vad fan har jag gett mig in på?

Men det ska bli kul. Ser fram emot det. Det kan väl inte gå mer än fel?