plato.

Det började med att en gammal IdUit ville att Lotta skulle komma på företagseventet för att snacka lite om hur det går för IdU. Men då hon inte läser redovisning eller finans skickade hon mig istället. Senare visade det sig att Lotta planerat att jag även skulle fungera som någon form av sponsjägare... vad är det som händer, har jag blivit hennes bitch? Låter nästan så. Det måste vi genast ändra på i såna fall. 

Anywho. Eventet skulle börja med att vi skulle åka RIB-båt. Var väldigt förväntansfull då jag aldrig åkt det tidigare. Lite nervös också måste jag medge. Vi fick sätta på oss riktigt schnygga overaller, mössor och googles. Ett stort gäng sammanbitna personer satte sig ner i båtarna och så bar det iväg. Vi skulle åka till Svartsö vilket låg ungefär en timme bort. När de kommit ut ur stan drog de på i full fart. Och vad kul det var! Fick värsta kicken. Ville åka ännu fortare! Till en början satt man och log samtidigt som man höll i sig hårt, men jag märkte snabbt att man blev väldigt torr i munnen då så fick knipa igen istället. Solen sken och jag fick skärgården på sommaren-känslor så det bara stänkte om det. Det var så himla vackert och jag såg många potentiella hus jag ska köpa om jag blir miljardär någon gång. Kom upp i 54 knop på slutet och det ska tydligen motsvara ungefär 100 km i timmen. Timmen gick alldeles för fort och vips var vi framme.

Fick en förrättsbuffé och lite vin där innan vi åkte tillbaka mot stan. Åkte en mindre båt på vägen tillbaka. Var tydligen lite långsammare men det kändes ändå häftigt för att man var närmare vattnet. Det roligaste var förstås när vi åkte över stora vågor efter Finlandsfärjorna, då flöööög man ordentligt. Vägen tillbaka gick om möjligt ännu fortare och fast jag bara ville åka mer hade jag inget annat val än att kliva av i Djurgårdsbrunn. En båt gick sönder i Vaxholm så de fick åka tillbaka och hämta dessa. Därför blev allt kanske 1,5 timme försenat. Det gick dock ingen nöd på dem, de hade gått till något ölhak så länge i Vaxholm. Efter det var det middag och lite snack från företagsrepresentanterna.

Satt mittemot en kille som kom från en liten håla i Norrland som precis börjat masterprogrammet. Vi kom in på dubbelnamn och han sa att Emma-Lisa var ett ganska ovanligt dubbelnamn, inte alls som Bengt-Erik eller Ulf-Egon tillexempel. Jag var ju bara tvungen att fråga om han kände någon som hette Ulf-Egon, och så var det förstås.  Det är inne med dubbelnamn där uppe, sa han. Jag berättade förstås om det fantastiska namnet Rolf-Ulf och han kontrade med Grill-Britt. Han var dock skeptisk till att det var sant. Varför skulle man döpa sitt barn till Grill-Britt? Jag vet i och för sig en kille som heter Grill i efternamn, så det kanske går att heta Grill Grill. Om man vill. Han berättade om någon han kände som hade hetat Lars-Gunnar Fram som hade lagt till Stig så att det blev Lars-Gunnar Stig Fram. Jag berättade om en kille som i telefonkatalogen hette Kalle-Gurra Aktersnurra. En väldigt givande diskussion alltså. Han hade även varit i Afrika och volontärjobbat, och berättade att det blev stora kulturkrockar. Han sa bland annat att om en kvinnas man hittar en ny kvinna han hellre vill vara med, så är det kvinnans eget fel som inte är tillräckligt attraktiv längre och inte tillfredställer mannen. Då fick jag Anna Anka-flash backs och hävde direkt ur mig: "Tycker DU det!?" men då förklarade han att nej, inte han, utan dem i Afrika. Tur för middagsfriden. Som ekonomer alltid gör antog han en hel del grejer när han berättade, typ som "om vi antar att vi är gifta och så bla bla..." Stopp och belägg! Det var väl lite väl snabbt tycker jag! Jag hoppas han förstår att man inte kan anta och så är det sant. Det funkar bara inom skolans väggar. Aldrig annars.

Ett riktigt bra företagsevent faktiskt som jag verkligen kommer att komma ihåg. Smart drag!