Var god ta hand om din katt.
Igår såg jag att det var en katt på innergården. Gulbrun. När jag skulle somna hörde jag även att den var där. Mitt fönster vätter nämligen mot vår fina innergård. Den ropade lite efter en kompis eller så.
Imorse klockan 05 vaknade jag av att katten jamade. Jättehögt och väldigt regelbundet, minst var femte sekund. Efter ett tag höll jag på att bli galen. Tryckte kudden mot huvudet lagom hårt för att inte kväva mig själv men det hördes ju ändå. Funderade på att sätta på ipoden men kom på att den låg i jackan så orkade inte gå och hämta den. Började svära för mig själv över kattens husse/matte/idiot som inte kommer ner och hämtar sitt djur. Halva huset måste ju ha vaknat. Skulle jag gå upp och släppa ut den i trapphuset? Vore nog inte alltför populärt. Särskilt inte om den skulle rymma ut på den kraftigt trafikerade gatan åt andra hållet. Jag ville liksom inte att den skulle dö, bara att den skulle bli tyst. Den fattade inte det. Så var man vaken! Och brutalt irriterad. Vet inte om det var mest på katten, ägaren eller den som satte dit för tunna glas i mina fönster, men faktum kvarstår. Arg.
Efter denna fantastiska start på morgonen fortsatte jag med marknadsföringsseminarium. Det gick faktiskt bra, fick beröm för vår inlämningsuppgift så det var kul. Efter det skulle jag och Arvid börja på vårt projekt i financial reports and markets. Man ska kasta in en massa formler och siffror i ett exceldokument med typ tio flikar och få allt att stämma. Få balans. Bara siffror i en flik, resten ska bara vara formler och länkar mellan arken. Inte få negativt aktievärde och absolut inte mörka det om man skulle få det, som vissa tydligen gjort. Förutspå ett företags alla siffror för fem åt framåt. De sa att det ska ta ungefär 40 timmar. "Najs!" sa Arvid. "Det är ju bara två dagar!" Hm... tror inte vi kör på den taktiken. Och efter fyra timmar är vi helt knäckta och uppgivna. Fattar ingenting och vet inte hur vi ska fortsätta. Båda var för visso så trötta att vi knappt visste vad vi hette men jag tror tyvärr inte att det bara var där skon klämde... Ska göra ett nytt försök i helgen. Men ta 40 upphöjt till två så har vi nog en mer rimlig siffra över hur lång tid det här kommer ta.
Om vi lyckas få balans innan 5e oktober kommer jag bli så stolt att jag spricker. Allt går bara man vill??
Imorse klockan 05 vaknade jag av att katten jamade. Jättehögt och väldigt regelbundet, minst var femte sekund. Efter ett tag höll jag på att bli galen. Tryckte kudden mot huvudet lagom hårt för att inte kväva mig själv men det hördes ju ändå. Funderade på att sätta på ipoden men kom på att den låg i jackan så orkade inte gå och hämta den. Började svära för mig själv över kattens husse/matte/idiot som inte kommer ner och hämtar sitt djur. Halva huset måste ju ha vaknat. Skulle jag gå upp och släppa ut den i trapphuset? Vore nog inte alltför populärt. Särskilt inte om den skulle rymma ut på den kraftigt trafikerade gatan åt andra hållet. Jag ville liksom inte att den skulle dö, bara att den skulle bli tyst. Den fattade inte det. Så var man vaken! Och brutalt irriterad. Vet inte om det var mest på katten, ägaren eller den som satte dit för tunna glas i mina fönster, men faktum kvarstår. Arg.
Efter denna fantastiska start på morgonen fortsatte jag med marknadsföringsseminarium. Det gick faktiskt bra, fick beröm för vår inlämningsuppgift så det var kul. Efter det skulle jag och Arvid börja på vårt projekt i financial reports and markets. Man ska kasta in en massa formler och siffror i ett exceldokument med typ tio flikar och få allt att stämma. Få balans. Bara siffror i en flik, resten ska bara vara formler och länkar mellan arken. Inte få negativt aktievärde och absolut inte mörka det om man skulle få det, som vissa tydligen gjort. Förutspå ett företags alla siffror för fem åt framåt. De sa att det ska ta ungefär 40 timmar. "Najs!" sa Arvid. "Det är ju bara två dagar!" Hm... tror inte vi kör på den taktiken. Och efter fyra timmar är vi helt knäckta och uppgivna. Fattar ingenting och vet inte hur vi ska fortsätta. Båda var för visso så trötta att vi knappt visste vad vi hette men jag tror tyvärr inte att det bara var där skon klämde... Ska göra ett nytt försök i helgen. Men ta 40 upphöjt till två så har vi nog en mer rimlig siffra över hur lång tid det här kommer ta.
Om vi lyckas få balans innan 5e oktober kommer jag bli så stolt att jag spricker. Allt går bara man vill??
Kommentarer
Trackback
