plato.

Mitt i detta nu är Årsfesten på väg att dra igång. Den fest där jag skulle fira att det snart är över, att vi gjort ett jäkligt bra jobb och att det har varit ett riktigt roligt år. Kårår alltså. Det tar slut sista februari och med det lämnar jag över min post som Vice Ordförande i Idrottsutskottet. En helt ny styrelse tar över med Rune vid rodret. Känns lite konstigt att lämna över det som blivit ens bebis; här, gör vad ni vill. Fast rätt skönt också. Mycket tid och kraft och kärlek har lagts på detta utskott under året och jag börjar känna att jag har gjort det där nu. Jag kommer fortsätta spela i damfotbollslaget förstås och kommer inte direkt att lämna IdU helt kallt. Detta innebär alltså att under nästa turnering kommer jag inte vara coach, inte vara med i styrelsen - inget ansvar alls med andra ord. Jag borde passa på att vara så besvärlig jag bara kan. Om jag nu inte kommer på att jag borde vara förebild eftersom det är min sjätte (!!) utländska turnering med HHSS... men det tror jag inte är så stor risk.

Årsfesten brukar vara helt magiskt rolig och galen. Vi sitter placerade i våra olika utskott, stämningen är på topp, alla står på stolarna direkt fast vi inte får och glädjen är total. Minns alla tokigheter som hänt under året och ser fram emot nästa. Men nu. Nu sitter jag hemma i sängen med ont i magen. Så himla besviken att inte kunna gå. Har levt på blåbärssoppa, rostmackor och Proviva i tre dagar. När man har en konstant dum smärta i magen märker man inte riktigt när man bli hungrig, men det är ju bra att äta. Försökte mig på några plättar jag köpt, men det var inte alls gott. För fast liksom. Magen tryckte dislike. Som tur är har jag även köpt Mariekex och det är ju faktiskt en riktig höjdare! Luft och lite mjöl. Precis i min smak.

Ät god mat, drick dödsrycksöl och dansa som om det är det sista ni gör! Lite åt mig också tack. Jag kollar på På Spåret och frossar Mariekex åt er. Får göra det bästa av situationen helt enkelt.