Hur tänkte ni nu?

Imorse var det dags för redovisning av veckans case i Business Research. En grupp har tagit ut ett premiumsegment som de jämför med övriga kunder.

"Färre har barn men fler har barnbarn."

Det låter svårt.

Något annat som är svårt är att vi ska göra ett projekt där man måste samla in data från 100-200 personer. Och ämnena man kunde välja på var inte de enklaste att samla in data från. Vi håller just nu på och jagar svar av barnfamiljer. Stressade föräldrar som glömt hur det är att plugga och bli tvingad att samla in resultat från enkäter. Som inte vill kryssa i en jävla enkät när de hämtar ett gråtande barn på dagis. Dem ska vi få att svara på vår enkät. Suck. Har pumpat ut en elektronisk version också och hoppas på många svar. Det kan låta som en baggis, men jag tycker det är fruktansvärt jobbigt. Att vara påflugen och tvinga på folk en enkät... jag mår ju bara dåligt. Kanske för att jag själv hatar folk som hoppar på en och vill ställa en massa frågor i en evighet. (Vår enkät tar bara fem snabba. Och vi hoppar inte på någon fysiskt. Men ändå. Jobbigt.) Och bara ordet enkät får det ju att vändas i magen. Det är roligt att analysera data men inte att samla ihop den. Så nu hoppas jag innerligt på att vi får ihop tillräckligt många svar inom en snar framtid så vi slipper ställa oss på perrongen i T-centralen och tigga ihop svar i utbyte mot ett Mariekex.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0