plato.

I onsdags körde vi först tacomiddag hos mig och sedan riktigt mycket dans i GIH:s gymnastiksal för att fira vår nybakade hälsopedagog. Vi önskade låtar så att DJ:n till slut blev märkbart irriterad (Drängarna kom utan att jag önskade den!). Det var inte så jättemycket folk, men vad gjorde det? Mer space till oss. Förutom popcorn var det helt klart lite känsla av mellanstadiedisco. Vilken tur att vi hade laddat upp med Aaron Carter innan. Ett litet räknefel skedde i Baren när bartendern gav mig och coach ett litet specialerbjudande - men det var ju inte så konstigt, matte är inte vår grej, vi pluggar ju språk på Högskolan i Dalarna. (Eller jag kanske kommer göra det snart i varje fall... på distans med noll sammankomster. Detalj.) Helt plötsligt sattes en låt jag aldrig hört förut på och alla börjar dansa med. Och göra särskilda steg. Helt fantastiskt med en GIH-dans! Jag hängde på så gott jag kunde. Jag passade på att smita bakom avspärrningen och svinga mig i ribbstolarna. Det var roligt! Var lite sugen på att kasta mig fram i repen och hissa ner bommarna men insåg att det inte var läge. När DJ:n klargjorde att man inte kunde önska fler låtar för att det var så få kvar och de skulle stänga ner snart begav vi som var kvar oss också hemåt. En riktigt rolig danskväll och jag var riktigt nöjd med beslutet att ta mina Converse-liknande skor med jordgubbar på.

Succé är lite väl starkt men det rimmade så fint med tre så jag kallar det succé ändå. Om man utgår från att allt är relativt så skulle man kunna klassa det som någon form av succé. Jag läste igenom vår uppsats kvällen innan. Jag blev så orolig för att jag tyckte fortfarande att den var bra. Jag kände mig som dem som går till Idoluttagningen och tror att de är skitbra. Väl där får de höra att de är helt värdelösa och typ inte borde gått upp ur sängen. Jag var lite orolig för att vara en sådan. Men. Opponeringen gick så himla bra. Det var en bra ton och bra frågor från opponenterna. Framförallt så var handledaren väldigt positiv. Han försvarade oss från opponenterna ibland och summeringen på slutet var ju beyond allt jag någonsin drömt om. Han sa att det var en väldigt bra helhet, tog upp exempel på vad som var intressant och bra i vår studie och allt som vi ändå gjort lite chansningar på hade gått hem. Vi hade tidigare insett före opponeringen att vårt syfte skulle kunna vara bredare definierat eftersom vi tar upp ett lite bredare perspektiv i analysen, vilket också diskuterades här. Det enda handledaren sa som kritik var att "syftet var en skönhetsfläck". Det är rätt sjukt, för det känns som att han hade kunnat toksåga oss på det. Åh det var bara så himla roligt. Vi var typ i extas efteråt och fick tygla oss för att inte sitta och le sådär så att man vill slå till oss på käften när man själv sitter där framme och blir opponerad på. Det är inte han som ensam sätter betyget, men det bådar ändå gott på något sätt. Jämfört med de andra uppsatserna fick ju vår absolut mest positiv feedback. Nu fick vi verkligen hopp om att till och med få ett bra betyg. Oavsett vad vi får är jag brutalt stolt över oss, att vi fick ihop en uppsats på det här komplexa ämnet och att den kanske till och med är bra. Stor lättnad och glädje medan vi med spänning väntar på betyget.

Fredagen var dagen för den galna veckans andra pub. Mikaelas riktiga examensdag skulle också firas förstås! Hon kom hit och så komponerade vi ihop en chili con carne som jag blivit väldigt sugen på av någon anledning. Det är tydligen Powells haträtt så hon fick passa på att äta det med mig. Vi hade tydligen i de flesta ingredienserna som han inte klarar av: majs, bönor, stekt rödlök... Men det blev jättegott! Rätt så tidigt drog vi vidare till Kvarnen där alla examensmänniskor skulle hänga. Med flera. Det var mycket folk, trångt, varmt, många män som stod längs väggarna och tittade ut mot dansgolvet... Usch. Det är så skabbigt. Plus att - vad tror de ska hända? Att någon jättesnygg tjej skulle gå fram till dem och trycka upp dem mot väggen? Sorry to say but not gonna happen... I sådana fall hade det redan hänt. På tjejtoan fanns det en toa där det var två toaletter i samma. Snacka om att anpassa till att tjejer alltid går flera på toa! Fast ändå lite awkward... ska man sitta där och snacka liksom? Det var intressant i alla fall. Jag hade bestämt mig för att det inte skulle bli så sent eftersom den tredje och förhoppningsvis sista utgången den här veckan väntar på lördagen... men ja. Kom hem någon gång efter två. Nämnde jag att de spelade GIH-danslåten igen och att alla dansade med?

Fantastiskt. Undra hur man dansar på KTH?