plato.

Förmodligen är det placebo. Kanske inte. Det är ju trots allt vitaminer och mineraler. Sånt man inte ska behöva ta om man äter en varierad kost. Sedan är frågan om jag gör det? Hm. Jag tror nog att jag gör det, men gör det förmodligen inte. Och eftersom jag blir sjuk titt som tätt vore det ju dumt att inte försöka sig på någonting. För jag är ofantligt trött på det. Att vara sjuk var fjärde vecka. Så det här är mitt försök. Och vet ni vad? Det må vara slumpen, placebo eller vitaminer men sedan jag började med dem några dagar innan midnattsloppet har jag hållit mig frisk. En månad! Det känns som nytt rekord och så himla underbart. (Minus lite mindre krämpor som bara varat någon dag eller två... Så de räknas knappt.) Så varför sluta med ett vinnande koncept? Oavsett varför, så verkar det funka. Och då spelar det väl ingen roll om det är mentalt eller fysiskt?

Som idag. På vägen hem från träningen med Löpargruppen frågade Mikiz vad jag skulle äta till middag. Jag hade inte direkt haft någon framförhållning så att jag tänkte att jag gör något hopkok med det som finns hemma och som inte ligger som stenar i frysen. Purjolök, morot, majs, köttbullar, krossade tomater, buljong och vitlök. Stekte det och blandade med bulgur. Jag tyckte det var en riktigt hit. Om det var på grund av att det var riktigt gott eller att jag var vrålhungrig när jag var klar vid 21.45? Ingen aning. Men vad spelar det för roll om jag nu tyckte det var gott? Ingen som helst. See my point?