Kan jag ta din dip?

Vad är det för fråga egentligen?

Den fick jag av någon utländsk man på Max igår, som på halvknackig engelska frågade om han kunde ta min dipp. Halvätna dipp. Som jag och Jonathan och säkert någon mer hade doppat våra ätna pommes i. Inte så fräscht? Men jag blev så chockad att jag bara sa ja, visst. Ta min dipp. För vad skulle jag med den till? Jag skulle ju bara slänga den. Fast ändå. Det är ju jätteäckligt! Jag skulle inte direkt vilja ha hans dipp.

Om han inte villa ha mitt DNA och plantera på någon brottsplats vill säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0