plato.

Jag har precis fått veta att jag har fått utbyte till SYDNEY nästa vår! Det känns bara helt overkligt och fantastiskt. Jag vet många som sökt Syndey, så trodde inte jag skulle få det. Lite jobbigt att bli superglad medan vissa i klassen blir helt knäckta för att de inte fått något alls... men ändå. Jag tänker vara glad. Svårt att låta bli faktiskt.

Kan inte komma på ett bättre sätt att avsluta fem års plugg på. Det känns lite konstigt att jag ska lämna vårt kära jobbteam och vår app ett halvår... men den här chansen får jag inte igen. Och man ska ju trots allt jobba hela livet. Jag har redan börjat peppa folk att de ska komma dit och hälsa på (vem vill inte ha en anledning att åka till Sydney?), och började med att säga att brorsan skulle se till att spika ett jobb efter studenten och sluta snusa, så han har råd att åka. Svaret blev att han skulle laga sin bil och köra dit istället. Hm. Bara du kommer dit blir jag nöjd! (Men de andra två förslagen kan vara bra för typ livet i allmänhet.)

Har även föreslagit att mamma och pappa ska strunta i att göra om köket (som ryktas vara nästa prio) och komma och hälsa på mig istället. Jag har även råkat nämna något för mamma att terminen börjar i mitten på februari så att man kan resa runt innan den börjar, och att det är tre veckors spring break i april.
Enligt rapport:
Mamma till pappa: "Undrar när påsken är nästa år?"
Pappa till mamma: "Så du är redan där alltså."

Man vet vilka knappar man ska trycka på efter 24 års liv i den här familjen.