plato.

Denna soliga fredag sitter jag på Gräddhyllan och skriver på vår uppsats. Jag är så himla glad! Vårt ämne är superintressant, det är riktigt kul och spännande att vi inte vet utfallet på vår studie, kreativiteten sprudlar, Mattia är en riktig guldklimp till uppsatspartner, vår handledare är lika taggad som vi är och vi försöker piffa uppsatslivet med plugg på mysiga café Sorelle, tuschpennsritning eller chiliplanta på bordet för hemtrevlighetskänsla.

 

Det enda som inte känns bra är att Mattia är sjuk, så han gick hem och jag sitter här själv. Fast annars hade det här inlägget nog inte skapats så man får ju se det från den ljusa sidan! Det kommer garanterat komma flertalet kriser innan deadline, men just nu känns det riktigt bra. Känns som att det går framåt i en bra takt. Sanna sa till mig om deras uppsats att "Det kommer ju att bli panik och kaos i november oavsett, så vi har det hellre lite bra nu och trauma i november än trauma både nu och november." Visst har hon en poäng, men jag tror inte att det behöver bli sådan där ångestladdad panik då om man köttar på ordentligt hela vägen. 

 

Det gäller att jobba på hypotenusan och inte på kateten, så att säga.