Öret flashback.
Jag kan inte fatta att det var över ett år sedan jag var i Örebro senast. Det går ju inte! Vilken tuvr att jag och Anna åkte dit i fredags. Jag åkte dit direkt efter min jag-vill-falla-genom-jorden-upplevelse (kind of) och kom fram vid halv fyra snåret. Malte hade match på kvällen och jag var med och hejade. Såg när hon kom i massa fria lägen och när hon sköt i stolpen. Men inga mål. Ack ack ack. Men de sitter näste gång ska du se!
Hungriga och kalla kom vi hem för att laga kyckling med potatisgratäng. Kände nästan "den som väntar på något gott äntar aldrig för länge." Bara nästan. Alla var sjukt hungriga. Jag, Malte och Jossan käkade gott och Anna kom dit och snyltade. Fredags-måstet Idol upplevdes också på hög nivå.
På lördagen blev det shoppingrond i Krämaren (visst låter det äckligt, som om någon sitter och bajsar). Fick inte hänga undan en top på Zara för att det var lördag. Hittade några andra trevliga saker dock. Något som inte var så trevligt jag att Jossan blev toksjuk och inte kunde henka på oss. Riktigt dålig tajming må jag säga! Hoppas du mår bättre nu!
Kvällen skulle spenderas på Björnstugan, men vi slutade som grannys på Klaras. Annas polare Malla, som trodde att jag var Jossan, lovade att det inte var fjunisar där och att det fanns schlagergolv. Var på Klaras för två år sedan när jag var i Örebro. Trots att vi tillhörde den äldre befolkningen där inne hade vi riktigt skoj! Vi dansade som dårar och det bästa var ju när Drängarna kom dunkandes ur högtalarna (min och Maltes låt, hur kunde de veta?). Något som inte var lika lyckat var hemfärden, då sista bussen bara kröde förbi vår busshållplats. För att den var full. Fy faan vilket aber, jag var så arg. Vi gick in på Max och jag var så hungrig att jag köpte en meny. Men när jag satt där med menyn framför mig kom jag på att jag nog inte var så hungrig. Jag var mest trött. Ringde efter taxi, det skulle ta minst tjugo minuter. Inte helt okej. Vi började knata. Kallt i strumpbyxor. När vi var halvvägs hemma stannade en taxi för att "Malte såg ut att tro det var sommar". Kastade mig på madrassen på det hårda golvet. Tänk att just då var det så skönt.
Söndagspromenad med snö och sol och en sjuk Jossan på avstånd var riktigt härligt! Tog det rätt soft. Kollade på Lejonkungen 3, utvärderade hur skön Mr Bob var. Mormor bakade på kvällen, mums mums. Såg på Bonde söker fru, Ensam mamma söker, Sanningens ögonblick. En riktig soffsittarkväll. Jag tycker att det är skönt att ha en sån ibland. Rätt sjukt hur fort man blir insatt i programmen (även om mormor hjälpte till).
Jag och Anna fick tokkuta till bussen på måndagsmorgonen - den var SJU minuter för tidig. Men vi hann. Tåget var försenat, men det kom tillslut det också. Tack för en riktigt mysig och rolig helg tjejer! Nästa gång får vi varna lite längre innan, så Jossan inte planerar att vara sjuk just den helgen. Och Mr Bob - miss ya already!
Hemskt rakt igenom.
Träffade en tjej från ettan där, snackade lite med henne. Nervositeten steg och jag började komma in i någon form av krampaktigt tillstånd. Den eskalerade när två andra kom dit och sjöng upp själva - asbra förstås. Men vi hade iallfall fått garanterat att vi skulle få sjunga en gång med pianisten innan det var dags att kliva upp inför juryn. Det var ju bra. Förutom att det inte blev så. Jag gick upp, sa vilka låtar jag skulle sjunga och så började han bara spela. Jag visste inte när jag skulle börja. Jag visste inte vilken tonart. Jag visste ingenting. Testade att börja sjunga på "Sånt är livet". Helt fel tonart för mig. Han sänkte och började om. Då hade jag lika mycket panik som Pumba får när han vaknar av att han har ett lejon i ansiktet. Glömde bort texten. Stod stel som en pinne och sneglade på texten på pianot. Det var ju inte så det gick till i mitt huvud innan. Jag låste mig totalt skulle man kunna säga. Fick sjunga en liten bit på "Tänd ett ljus" också. De såg inte så roade ut. Jag tror att det här kan vara hur det känns att dö. Fy fan vad hemskt det var. Varför utsätta sig? Jag förstår mig inte på mig själv ibland.
Efter det körde jag teatergrejen och det gick bra tycker jag. Men jag ville ändå helst sjunka under jorden och försvinna för evigt. De ringde på kvällen och sa att de inte skulle kalla tillbaka mig till söndagen. Det kändes faktiskt helt okej. Jag hade inte räknat med det eftersom det gick som det gick. De sa att de skulle höra av sig om det skulle bli en dansaudition. Det känns lite mer rätt måste jag säga.
Jag är mest jävligt stolt att jag gick dit. Och det är skönt att det är över. Om jag skulle göra om det? Hell no.
Nu sitter jag i Maltes sjukligt sköna soffa i Örebro, segar och tittar på Lejonkungen 3. Återkommer med rapport från helgen!
Det här är mycket värre.
INNAN jag gick på infomötet. Det blev lite där skon klämde för mig. Det kom fram att man skulle spela upp en monolog på vad man vill, max två minuter. Jag trodde man skulle få någon form av manus, men okej. Det kan man ju greja. Får ta och leta fram gamla teaterpjäsen från trean och välja ut en snutt.
Sedan säger människan att man ska sjunga också. På en audition för skådespelare. Hur hänger det ihop undrade jag? Eller helt ärligt så blev jag totalt knäckt och fick gråten i halsen. Det var när jag inte trodde att det kunde bli värre som han sa att man skulle sjunga två låtar - en snabb och en långsam. "Två låtar?" nästan viskade jag fram. Han bekräftade. Jag bestämde mig för att inte gå. Det är inte värt det om man måste skämma ut sig och behöva sjunga sig till en roll.
Men jag är ju dålig på det där. Att ge upp. Att inte ens försöka. Så lika mycket som jag inte vill gå dit vill jag gå dit för att jag kommer vara så jävla nöjd ifall jag pinar mig igenom dessa tio hemska minuter. Det skulle ju faktiskt kunna vara så att jag får en roll där man inte behöver sjunga. Eller där jag får mima och alla andra sjunga. Eller att jag inte får någon roll alls. Då söker jag till dansaudition som är senare. Där känner jag mig lite mer trygg. För det här är det läskigaste jag varit med om. Har ont i magen av oro. Det här är mycket värre än att börja första dagen på Handels.
Men jag fattar inte vilka låtar jag ska välja. Vilka passar min röst? Jag vet inte ens hur det låter när jag sjunger. För jag sjunger aldrig högt när det är tyst. Bara i bilen till hög musik (och då låter det skitbra) eller när alla andra också brölar. Har fått tips om Timon och Pumbas låt i Lejonkungen (där jag skulle imitera Pumbas röst, "för det gjorde du ju så bra förut"), Scatman som snabb låt samt Inifinity. Känner inte riktigt att jag är sugen på någon av dem. Inte på någon alls egentligen, men man behöver ju inte maximera skadan.
Vet någon två låtar jag kan sjunga där det låter bra trots att det inte är det? Behöver dem innan klockan 11 på fredag. Helst nu så att jag kan lära mig texten. Måste komma ihåg att skaffa en monolog också. För jag kommer inte gå vidare på grund av min ljuva stämma, det är något som är säkert.
Fejk-Handels goes Handels for real.
Jo, jag har en god vän som heter Malte. Hon älskar också fotboll. Och hon skulle säkert vilja ha lite quality time en hel helg. Men ett damlag och två herrlag från Handels. Jag vet, jag vet! Vi lånar in henne som gästartist. Så är vi sex stycken. Mycket bättre än fem! Och hon ville henka på (med viss rädsla i rösten). Ska bli så jävla kul! Fatta att vi ska spela i samma lag igen! Även om det bara är över en helg och även om vi egentligen inte tillhör samma lag eller samma skola. Men du är ju faktiskt också ekonomiråtta den här terminen. Du kommer smälta in som glass i solsken.
Jag har även på något sätt blivit ansvarig för det här eftersom vår coach inte kunde följa med. Har lyckats anmäla oss nu iallafall, trots att anmälningstiden gått ut. (Det skedde innan ansvaret föll över på mig, obs.) Känns kul att få ta ansvar i det här laget, jag har ju en önskan om att få ta över som coach... Vi får la se. Ska bli jävligt GÖTT med ssm! Om vi kommer möta Handels Göteborg blir det fight for life.
Och ja, jag kommer att presentera dig som Malte. Jag känner dig inte som någon annan!
Kakinvasion.
Och igår var dagen kommen. Och jag blev inte besviken. Hon hade bakat minst tio kaksorter och alla var delicious. Vilken tuvr att jag inte åt någon lunch utan sparade plats åt alla kakor! Det var mumsfullibibblan.
Du får fem getingar av fem. Och ett grattis på köpet. Från Valen/pumpad.
Undra vart man är om 10 år?
Vi åt god mat, drack vin (vissa i högre tempo än andra, citat limpan "du har bara fyllt på glaset ett enda gång") och pratade nonstop. Fanns ju alldeles för mycket att säga när man inte samlats på detta sätt på flera månader. Plötsligt kom någon, jag tror till och med att det var jag, på att vi skulle säga vad alla skulle göra om tio år. Hur kommer det se ut när vi sitter så här om tio år?
Det blev en väldigt intressant och livlig diskussion. Det var fantastiskt att höra vad de andra trodde om en. Och kul att tänka till om de andra. Vi kom fram till att runt bordet satt en blivande överklass-svensson, en kärlekssvensson, en extrasvensson, en pedantsvensson och en bjudningssvensson. När man tänker på det så är det inte så himla pjåkigt. Vi får la se. Delade åsikter om vilka som kommer att ha barn eller inte. Jag hoppas verkligen att jag har minst en liten knodd om tio år! Det är väl därför man gör allt det här med utbildning och sånt... för att kunna få ett jobb, tjäna pengar och kunna skaffa underbara/ev hemska barn! Och visst vill jag bli någon sorts Svensson. Aspilut.
Alla var inte helt på idén om söndagsfrukostar så då kom vi på att vi kunde träna och snacka skit efteråt istället (dock inte sagt att det skulle ske söndagsmorgonar). Anna tyckte att vi skulle "träffas på ett prickslag i bastun". Om jag lyckas ta reda på exakt när det infaller så kommer jag! Linn hävde också ur sig "I don't know where I got pregnant from..." och alla vek sig av skratt. Hon menade det inte riktigt som det lät. Men det är en annan historia. Malin kom även på att Anna skulle behöva sköta sina möten via mail så att de andra får något att säga till om. Kan vara en idé! Allas framtida livshistoria skrevs självklart upp och kommer arkiveras till den dagen kommer. Anna fick inte lov att skriva rent för att då skulle hon censurera delen där vi beskrev henne som nästa Gudrun Schyman.
Det var en toppenkväll med tjejerna. Mycket bättre än att bara ses och förkröka (och ha kul men man hade ju bestämt att gå ut så då gör man det fast man inte vill egentligen), gå ut på stan och ha tråkigt på krogen (om man kan bestämma sig för något ställe, annars cirkulerar man bara lite i stan, blir irriterad och åker hem). Det här var det bästa helt enkelt!
Måste helt klart köras en favorit i repris. Vi ses i bastun.
Helt jätte-fenomenalt.
Som en för tidig julklapp fick vi igår lära oss ett supertrixigt knep av vår seminarielärare. Det finns en knapp på miniräknaren där man kan skriva in ett bråk mitt i en vanlig uträkning. Istället för att slå in allt i en massa paranteser och riskera att parantesa bort sig så kan man alltså skriva in allt i ett bråk direkt på räknaren. Är det inte helt fantastiskt? Jag blev helt klart lyrisk. Istället för att skriva 99900 = 19980 + (a / (0,0745 / 12)) (1 - (1 / (1 + (0,0745/12)upphöjt till 24)) + 66953 / (1 + (0,00745/12)upphöjt till 24)) kan man skriva in det i redan färdiga rutor. Halleluja!
Men förstår ni? Det är en ruta, ett streck och en ruta till under. Och så kan man skriva in bråket direkt i rutorna. Det är helt underbart. Speciellt med tanke på att vi har 1 timme och ynka 45 minuter på oss på tentan och på detta sätt sparar vi en massa tid.
Något ännu mer extraordinärt är ans-knappen som vi också fick avnjuta igår. Till exempel när man ska räkna ut den effektiva årsräntesatsen. Man skriver in ett tal som ligger lite över den ursprungliga räntan, i vårt fall en räntesats som 0,085 (jag gillar inte olösliga ekvationer där man måste pröva sig fram till svaret och det här är en sådan) och trycker på =. Sedan varje gång man vill sätta in räntan i den länga ekvationen så trycker man på ans istället. Och nu kommer det bästa - om vi får ett för högt svar ska vi höja räntan. Då skriver man in en ny gissning, 0,0855, trycker på =, trycker pil upp så att man kommer tillbaka till funktionen och trycker sedan på = igen. Då har det gamla ans-vädet bytts ut till det nya. Och man får ett nytt svar som förhoppningsvis ligger närmare svaret. Det går så snabbt! Och man kommer inte virra bort sig för att man måste skriva om skiten!
Helt klart värt en hyllning. Någon mer som blir lyrisk och känner att de kommer ha nytta av detta? Jag bjuder, helt klart. Det är kul när man kan glädja andra.
Är det dags att gå i ide nu?
Idag när jag kom hem råkade jag somna och blev väckt efter tre timmar. Konstigt nog känner jag mig i ungefär samma tillstånd som tidigare. Kan därför vara bra att gå och sova nu och vakna upp relativt utvilad imorn för att plugga inför måndagens mattetenta.
Men imorgon kväll händer det bästa - Anna kommer hem den här helgen och vi ska lite tjejkväll med riktigt mycket quality time. Ska bli så himla mysigt! Köpa god mat, dricka vin och prata om allt och ingenting ihopkurade i mörkret hemma hos Anna. Kan man spendera en lördagskväll på något bättre sätt?
Tyskar, tentor och en jävla massa formler.
Senaste tiden har varit en cirkus med mig i huvudrollen. Men nu är jag tillbaka.
- Har avverkat en resa till Koblenz i Tyskland med skollaget i fotboll. Sjukt kul att spela, sjukt kul med cup, grymt kul att herrfotbollslaget, volleybollaget, basketlaget, roddlaget och stafettlaget också var med. Bara sjukt att jag var med i stafettlaget då vi sprang den fantastiska sträckan 4x800 meter. Jag nästan dog på mållinjen, men det är skönt för att jag hade verkligen inte kunnat ge något mer överhuvudtaget. Ännu mer sjukt att vi kom tvåa av alla universitet i stafetten och att det var den enda medaljen vi tog i hela cupen. Skämdes för alla porriga, strippande, dansade-i-otakt, akrobatiska-på-fel-sätt-cheerleaders och undrar än idag om det är jag eller dem som har missuppfattat cheerleading. Tok-kul fest sista dagen med gratis öl (och sprit för oss eftersom två killar från vår skola lyckades börja jobba i baren på nåt jävla vänster), tiden gick fortare än fort och vi kom hem klockan sex på morgonen. Vi bodde inneboende hos några tyskar och de hatade nog oss lika mycket som vi hatade dem. Man kunde misstänka det när han som bodde i vårt rum gick upp och slängde sönder en väckarklocka i golvet för att ingen stängde av den. Vi åkte ut med ett snöpligt 1-0 mot spanska ESADE (ärkerivaler) som jag redan har lärt mig att hata. Revansch i Barca i vår!
Resans bästa: De flesta åkte med buss 06.45 på söndagen för att flyga hem. Aspackade fortfarande javisst. Inte vi. Vi skulle flyga på kvällen. Men två tjejer i laget hade bokat om sina biljetter till ett tidigare flyg. De skulle flyga kl 12.00.
Anna vaknar.
Anna: - Vad är klockan?
Någon: - Tio i tio.
Anna: - När skulle bussen gå?
Någon: - Kvart i.
Anna: - Och vi är inte riktigt där än.
Rätt bra slutsats.
- Tentaresultaten har kommit. Jag var nervös för mikron. Höll alla mina tummar för att jag hade klarat den. Av någon sjuk jävla anledning hade det gått sjukt bra och jag fick B. I mikroekonomi. Helt ofattbart. Ännu mer ofattbart när han gick igenom tentan för jag hängde inte riktigt med på alla svaren. Jag måste haft en riktig formtopp den dagen. Och när han gick igenom sista uppgiften som jag hade alla rätt på sa han att den var "för de som ville ha en extra utmaning". Då höll jag på att kissa ner mig av skratt. Men men, det är bara att tacka och ta emot.
Igår kom även marknadsföringen upp. Jag var inte nervös alls, mer förväntansfull. Skulle ju iallafall få ett B. Trodde jag ja. Fick årets chock när jag såg att jag fick 51 poäng. Av 100. Kunde inte fatta det. De måste ju ha skrivit fel. Den tentan gick ju så jävla bra, jag kunde ju allt utom en delfråga. Trodde jag ja. 50 var E. Jag kan inte förstå att jag var två fucking poäng från underkänt. När man tror att man har typ alla rätt. Hur är det möjligt? Har inte fått tillbaka tentan än, men tror tyvärr att de har rättat såhär. Känner mig riktigt besviken. Får kanske D i slutbetyg när man lägger på de andra uppgifterna. Men å andra sidan, fick ett bra betyg och ett sämre, bara det att de var i fel ämnen.
- Statistik och matte trycker ner mig just nu. Väldigt mycket siffror och bokstäver. Och framför allt formler. Tusen olika formler med en massa konstiga benämningar som man aldrig hört förut. När ska man använda vad? Och varför? Det här kommer bli tungt. Matte är riktigt kul när man förstår och inte lika upphetsande när man inte hajar. Mattetenta på måndag. Fan ta vår förra seminarielärare som sa att den här delen skulle vara lättare. De har tryckt in hur mycket som helst på tre veckor, hinner inte direkt smälta det man lär sig. Men det ska nog gå bra på nåt sätt!
Tror jag ska göra juridiken nu. Inga siffror. Skönt. Jag behöver sifferpaus.
