Så där ja.
Packning - check. Tror jag. Blev lite senare än jag planerat, men hoppas att jag kommit ihåg allt. Eller det viktigaste i varje fall. För imorgon bär det av till Åre!! Bättre sent än aldrig...
Det ryktas om att det finns sådana där chocolate chip cookies där uppe nu också. Det vore ju nästan för bra för att vara sant. Ser även fram emot plakatet Limpan ska hålla upp på flygplatsen så vi hittar henne. Jag sa att jag förväntar mig något i stil med det jag tillverkade till hennes student...
På återseende!
Jetlag?
Roomie berättade när hon kom hem att hon hade vaknat 10.15 imorse när hennes seminarium började. Jag frågade även varför hon ställer klockan på halv åtta, när hon vet säkert att hon aldrig i livet kommer gå upp före jag enligt order skulle storma in och gorma lite klockan åtta precis innan jag skulle gå. Hon vet det, jag vet det, alla vet det. Det där med snooza vet till och med jag att det är livsfarligt, även om jag inte kan låta bli att göra det titt som tätt... Egentligen. Är det inte bättre att sova ostört längre och gå upp direkt sen?
Det var då jag såg sambandet mellan att hennes klocka ringde på kvällen och att hon inte vaknade på morgonen. Hon hade snoozat så länge att den slutat ringa. Visaren kom för långt ifrån helt enkelt. Lite kul är det trots allt (hon kunde gå på seminariet på eftermiddagen istället, annars hade det inte varit lika kul).
Och det var då jag kom på det. Det måste ju vara jetlag! Vi var ju trots allt i Finland i fredags.
Varning för nördigt inlägg.
Väl spenderad tid. De två senaste timmarna har jag spenderat åt en seminarieuppgift. Dock inte min utan Roomies (tillsammans med henne förstås). Det var jättekul! Mycket roligare än att läsa mina artiklar som ligger och väntar. Hon läser nu redofinkursen jag läste förra hösten som enligt mig var den roligaste kursen under de två första åren. Hon håller inte riktigt med än men hon hinner nog ångra sig. Man fick en rad punkter att ta hänsyn till och skulle upprätta en balansräkning, en resultaträkning och en kassaflödesanalys. Det kan låta tråkigt men det är det inte. Efter att ha länkat som en galning i Excel var det roligt att testa om man lärt sig något!!
Och damn it feels good att få balans. Även om det finns viktigare och roligare saker. Så skadar det inte. Tror dock att det är en sådan sak man måste ha upplevt för att förstå hur det känns. Som att vinna fotbolls-VM. Man kan nog inte förstå hur det känns om man inte gjort det. Dock så insåg jag precis att det var den mest orättvisa jämförelsen någonsin - jag skulle tio gånger av tio välja att vinna fotbolls-VM framför att få en sketen balans.
Det gäller att få perpektiv på saker och ting.
En hel helg med två av mina absoluta favoriter!
På fredag smäller det. Det som jag har sett fram emot hela hösten. Jag ska nämligen få hänga med de här brudarna hela helgen:
Jag och Mikiz ska fara upp till Åre och se hur vår vän har det där uppe! Om det finns snö tycker jag att vi ska gå upp för backarna och åka stjärtlapp ner. Har även satt deadline på kakreceptet jag gav Limpan och Julia till på fredag så får väl se om de lyckats med det eller om vi får hjälpa till. Det härliga med att vara med de här tjejerna är att man vet aldrig vad som händer för spännande. Det skulle kunna bli lite så här...
Eller så här...
Det får visa sig! Det man vet på förhand är bara att vi kommer skratta tills vi får kramp i magen och trillar av stolen och att vi kommer att dricka hinkvis med te. Och tänk att jag och Mikiz ska både flyga och åka nattåg tillsammans... Kvalitetstid på hög nivå!
Vi kommer snart kompis!
Varför samlar KTH:are på S-märken?
Vi hade även ett uppdrag för kvällen - att hitta en blind date till vår vän som åkt bort den här helgen och inte kunde följa med. Det var inte hon som var uppdragsgivaren utan det var nog något vi kom på själva. Kön till Nymble var som väntat helt brutal så vi sket i det och gick till de olika sektionerna istället. Hoppade in på första bästa och det var visst någon materialdesign (BERGS som alla rättade oss med). Det var Hawaiiskjortor, overaller (såklart) och nya dansstilar. Vi höjde tjejkvoten ganska rejält. Sektionsdrinken var Knölpåk och den var helt ok. Efter ett tag kom Don't stop me now, vår småttinglåt, och vi blev förstås som tokiga på dansgolvet. Alla tyckte nog att vi var helt från vettet. Det var kul. Linn lyckades även få med sig en souvenir.
Mjölk eller Knölpåk?
Vi kom också på att vi skulle ta en lagbild på varje ställe - här är ettan.
Efter lite Queen drog vi vidare och hamnade på Kemi. Det var lite kö och vi stod längst fram i kön länge innan vi fick gå in. Kanske var för att vi var sju personer och sju icke-kemister var tvungna att gå innan vi fick komma in. Så länge pratade vi med "vakten" i den gula overallen. Phillan berättade att vi läste kärnkemi i Lund, och fick svaret "Ja det hör man ju!". Och ja, på Phillan hör man ju den klingande skånskan, men kanske inte riktigt på någon annan... det var därför hon fick sköta snacket. (Jag känner att jag börjar bli lite mytoman här, måste skärpa mig från och med nu.) Efter en stund kom det ut en massa folk som vi hoppades på skulle gå därifrån. De började diskutera om att de inte fick några s-märken när de gick in och vår vakt sa att man kunde köpa dem i entrén eller något... snabb i käften som jag är ropar jag att "Teknisk fysik delade ut gratis s-märken!" och tänkte att de kanske ville gå dit istället. Fick inget gensvar. Tio sekunder senare säger Lisen lite försiktigt att de nog inte menar s-märken som i en krona hos Sivan utan de där märkena man syr fast på overallen... Hur skulle jag kunna veta det? Jag jobbar inte med overaller! Detta ledde förstås till att jag och Lisen vek oss av skratt i kön medan de andra undrade vad som hade hänt. Visste väl att jag skulle göra bort mig någon gång under kvällen.
Kemis sektionsdrink var vidrig (inte bara för att det sas vara slasket man inte kan hälla ut i avloppet efter att ha labbat) och grön så vi sket i den och körde Tequilarace istället. Jag lyckades nästan få med mig ett par gula hörselskydd som souvenir men på grund av lite osmidigheter när vi skulle gå blev jag av med dem. Hårt.
Lagbild Två
Efter detta var vi ju bara tvungna att kika in på Teknisk Fysik också. Det var... intressant. Deras sektionsdrink var slut så vi fick en shot med rom, Trocadero och Hockeypulver istället. Dessvärre lika äckligt som det låter. Vet inte om jag skulle kalla det prisvärt även om den kostade 16 kronor. Vissa stod och skrev formler på tavlan. Hm. Lagbild och sedan vidare!
Kvällen avslutades på I - förstås stället som mest liknade Handelspub. Mycket folk och bra drag! Även om de hävdar att de är ingenjörer såg man även de ekonomiska dragen då de var enda sektionen som sålda hamburgare utanför... business people or what. Träffade också min gamla klasskompis Daniel som jag knappt träffat sedan högstadiet. Väldigt oväntat men sjukt kul! Och stört att man inte setts på så länge. Pratade bland annat om när vår klassföreståndare var med i Robinson... både blev förstås riktigt besvikna när hon åkte ut i första programmet. När jag stod utanför ringde roomie och frågade var jag var för hon hade glömt nycklarna i skolan och satt i trapphuset... så då traskade jag hem.
Lagbild Fyra
Och ja - blind date är säkrad. Hoppas hon blir lika glad som vi.
Med Mumin på äventyr.
Hej. Jag heter Sara och går Väg och Vatten på KTH. Eller nej, det finns ju inte längre, jag bara skojade; jag går maskinteknik. Totalt var vi kanske 30 pers från skolan. Inte så många alltså men en tapper skala. Fritt vin-buffén började direkt så det var bara att ta sig dit på en gång. Alla hade fått ett varsitt sånghäfte med bland annat KTH:s lov.
Jag tycker det är så kul att studera människor. Vilka är det som åker på kryssning egentligen mitt i veckan? (Förutom galna studenter som måste uttrycka sin plugg-fria glädje på något sätt.) Såg en salig blandning av personer, många 50+. Jag skulle kanske inte välja partybåten om jag skulle åka på en mysig kryssning med frugan men... och sedan finns det ju de som åker själva och står och stirrar på dansgolvet. Usch upphöjt till tio.
Efter middagen gick vi ett taktikvarv på taxfreen så att vi skulle kunna ligga i hytten och äta godis dagen efter om vi ville. När vi åkte för två år sedan var taxfreen stängd när man som mest behövde den, och det misstaget ville vi ju inte göra om. Efter lite mellanfest drog vi upp till dansgolvet. Satt några i en soffa med en sån där (förlåt, men ful) KTH-mössa och overaller. Erik gav mig i uppdrag att gå dit och säga "Hej! Går ni också på KTH, vad roligt!" Så det gjorde jag. Bara det att de gick i Umeå. Tough luck. Det var kul ändå. Det gjorde ju nämligen att min täckmantel som maskintekniker höll. Rätt sjukt med tanke på mina kunskaper inom ämnet, men jag antar att jag ser ut som en riktig maskinkvinna... är det något bra eller inte kan man ju fråga sig?
Fredagen spenderades mest i hytten med Scrubs och godis. Varför ska man vara kvar så länge på båten? Sjukt segt. När vi kom tillbaka var det snö ute. Det var då vi började undra hur länge vi varit borta egentligen?
Lämnar ingen oberörd.
Be mine.
Sedan så undrar jag om det bara var jag som såg det roliga när min gitarrlärare berättade att han haft en sträng lärare på Musikhögskolan??
Freeedom!
Det kan ha gått, det kan inte ha gått, jag kan få jullov, jag kan inte få jullov, rosa champagnen kan få stå kvar på bordet, den kan bli öppnad, det skiter jag i just nu.
Det är över!! (För den här gången i alla fall....)
Igår kväll mådde jag sämre än på länge. Ville bara gräva ner mig i underjorden och stanna där till klockan ett idag. Ville inte gå till min egen avrättning. Men vid midnatt så kom jag på att jag kan det jag kan. Det får bära eller brista. Hinner inte trycka in mer nu. Kan inte göra mer än mitt bästa. Så imorse hade jag nästan något slags lugn över mig. Drömde inte om formler eller accounting issssssues (som man måste uttala det om man arbetar på den institutionen) utan att vi hade en fotbollsturnering med IdU och en massa roligt folk från min gamla IHL-klass var med. Helt klart en bra uppladdning tror jag.
Nu ska jag välja en låt och lära mig spela den på gitarr före halv sex. Ska med roomie på en liten shoppingrond om en halvtimme också....
Lika hårt som livet var igår känns det härligt just nu faktiskt! Och det vill inte säga lite. I like it.
Även mammor och pappor kan ha fel.
Ringde som sagt mamma. Pratade lite om hej och hå och sedan så säger hon helt plötsligt att jag kanske kommer få pengar nästa gång jag kommer till dem. Men vad nu? undrar jag förstås förtjust eftersom jag inte är van att få buntar av sedlar kastade på mig av mina (f.d.) försörjare bara sådär. Då kommer det fram att de håller på att sälja mitt akvarium på Blocket. VA!? Utan att ens fråga mig! Det där akvariet köpte jag för egna pengar när jag var relativt liten. Länge hade jag sparat för att kunna köpa ett alldeles eget akvarium med guppys och svärdbärare och hela baletten för mina sista slantar. Tror att det kostade typ tvåtusen kronor. En hel förmögenhet med andra ord! Och jag döpte alla fiskarna, guppysarna fick yngel, ynglena blev uppätna, fiskarna fick mygglarvar till middag... mycket kärlek har ödslats på detta glashus.
Och nu ska de bara sälja det utan att fråga mig! Visst att det stått i Lillelillebrors rum i ett antal år med typ tre gråa ledsna fiskar, men det hör inte hit. De glömde att jag är den mest principfasta av alla principfasta typ.
Jag: Vad är det som händer! Först lånar du ut min säng till vem som helst när jag inte är där och nu säljer du mina saker utan att fråga! Vad kommer jag från för familj egentligen!?
Mamma: Vill du ha kvar akvariet eller?
Jag: Jag vet inte! Kanske! Ja, jag kanske vill ha fiskar igen när jag blir stor! Eller nej. Men varför frågade ni inte mig!?
Mamma: Vi trodde inte att du brydde dig.
Jag: Jag köpte ju det där akvariet när jag var liten för egna pengar ju!! Och förresten är det en väldigt viktig princip att man inte kan sälja andras saker utan att fråga! Vem gör så?!
Mamma: ....
Jag: Jaha. Vad ska ni ha för det då?
Mamma: 300.
Jag: 300!! Det är ju ingenting!!
Mamma: Annars får du sälja det själv.
Jag: Jag fattar inte hur ni kan sälja det utan att fråga mig!!!! Vad är det för FEL på er??
Mamma: Du får prata med pappa.
Sedan lämnade hon över luren till pappa. Om jag och mamma har temperament är han lugn som en filbunke (som tur är). Som vanligt försökte han låta bli men kunde inte hålla sig ifrån att skratta åt mig när jag blir så där upprörd över något. Och som vanligt så replikerade jag med "sluta skratta det är faktiskt inte roligt!!". Han undrade vad jag ville att de skulle göra. BE OM URSÄKT! sa jag, och hade färskt i minnet att jag inte fick någon ursäkt när min säng helt plötsligt var upptagen av någon annan som tydligen hade förtur. Fick en ursäkt. Hmpf. Sa att jag faktiskt vet vad som är rätt och fel. Till skillnad från er var förstås den underbyggda meningen. De fattade inte att det inte var akvariet jag var upprörd över egentligen, utan själva principen att man inte säljer andras saker utan att fråga.
Lyckades förhandla en ränta för psykiska men på 10%. Så nu kommer jag alltså få 330 kronor. Om någon vill köpa det förstås.
Det gör ont bara att se på det... till och med utan fiskar.
Smöret för mesar.
Självinsikt är en bra grej. Personligen har jag aldrig fattat det där med messmör. Vad är det som är så gott?
Nycklar till framgång.
Framåt kvällskvisten började jag må dåligt över tentorna på riktigt. Eller mest över redofinen, men marknadsföringstentan ligger liksom i vägen så den känns jobbig därför. Vill egentligen prioritera bra betyg i marknadsföringen, men hinner liksom inte plugga till den ordentligt eftersom den andra kursen är så brutal och det känns som att man måste lägga allt krut på den för att ens klara sig.
Sicken tur att jag hittat Sociala utskottets fantastiska broschyr Study Not Stress. Det sägs att den är till för nervösa ettor men det skiter jag i. Skulle man lärt sig tackla tentaperioder bara för att man går i trean!?
Här är mina favoritpunkter:
Before the exam
1. Don't panic! Exam nerves are natural but panicking will only make things worse and you may not be able to think clearly.
Kommentar: Aaaaaaaaah!! Lätt för dig att säga som kan sitta och spela Mario tills du får ont i tummarna!
2. Keep things in perspective. Exams may seem like the most important things in the world but in reality they are only a small part of your life. It's great to do well but remember if you don't, it's not the end of the world.
Kommentar: Vikigare att ha balans i livet än i Excel. Kom ihåg.
In the exam
3. Stay in control. Take deep breaths - taking several long, slow, deep breaths will help calm your nerves and help you feel more relaxed. Tell yourself that you are calm and that you will do well.
Kommentar: Jag kan IAS - jag är inte rädd.
Exam myths dispelled
4. "I won't understand the question"
The questions can only deal with topics and issues covered in the content of the course. However, a question might be expressed in a way which forces you to think about a topic in a new light. In general however, examiners cannot suddenly spring new topics onto you. You are likely to know the subject matter already - though you might need to "interpret" the question.
Kommentar: Gäller det även om den som gör tentan har sagt att han inte kan testa oss på det vi gått igenom, för det kan vi ju??? Generellt sett kommer det inte hända, men vad gör man om det händer? Skulle uppskatta om broschyren kompletterades med info angående detta. Helst innan onsdag kl 09.00.
5. "If I fail, it's the end of the world"
Even if you were to fail an exam, all is not necessarily lost.
Kommentar: Men det kan alltså vara det eller vad menar de med nödvändigtvis??
6. Urban myths
Pay no attention to horror stories and scarce-mongering. Even if they are true, these stories are usually about exeptions to what is normal.
Kommentar: Känns som att det är en väldigt stor gråzon mellan skräckhistorier och verklighet i det här fallet. Kan undantaget vara en hel kurs?
Stay healthy
7. Have a healthy diet - in order for your brain to absorb information effectively you need to eat properly. Top tip: Eat plenty of fish, fish oils are good to the brain.
Kommentar: Omega 3-tabletterna är med! Tror ni att man kan dubbla dosen så här i sista rycket för att maximera utdelningen?? Trippla? Eller kommer det växa ut hjälar då? (Kan vara en bra grej kanske, måste alltid hålla för näsan när jag är under ytan annars för att inte andas in en massa vatten, vore ju skönt att slippa.)
Tack för tipsen! Ska försöka applicera samtliga.
Hösten imponerar.
Om jag skulle ranka årstiderna skulle det bli:
1. Sommar (sol, varma kvällar, barfotafotboll, havsbad, spontanitet, kamrater och en kall bira i handen)
2. Vinter (givet härligt vit, fluffig, gnistrande snö och lite varm choklad på det)
3. Vår (vad kan slå när solen och värmen börjar leta sig fram tillsammans med fåglars kvitter?)
4. Höst (regn, transportsträcka, kallt, förkylning, mörkt, trist, inte alldeles alldeles underbar...)
Jag tycker att hösten ofta är lååång och kall och hård och tråkig. Det blir mörkt när man går upp och mörkt när man går hem. Ingen snö som lyser upp och inte tillräckligt kallt för att ta på sig den varma jackan. Det är bara en transportsträcka mellan den ljuvliga sommaren och den mysiga vintern. Men just nu måste jag säga att den visar en hel del fina sidor också. Gula, röda, oranga löv som förgyller landskapet. Luften är frisk och energigivande. Jag fick en väldigt stark längtan efter att gå ut i skogen, suga in lite extra syre och kasta löv runt omkring mig. Tänkte att det skulle vara en skön känsla.
För att ta en paus i studierna kom Mikiz hit. Efter att hon fått sin utlovade kaka jag sparade till henne på inflyttningsfesten begav vi oss ut i den där skogen jag aldrig vet vad den heter. Först trodde jag att det var Lillian, sedan Liljan och nu har jag förstått att det är Lill-Jan. Vem är Lill-Jan? Vad har han gjort för att förtjäna en hel skog?? Måste vara en reko kille.
Det var lika härligt som jag tänkt mig att kasta löv runt omkring sig. Rekommenderas starkt! (Eller så har jag bara väldigt låga krav just nu på vad som är roligt på grund av den senaste tidens bristande fritid. Inte helt otroligt. Får väl testa igen efter tentorna och se om det är lika roligt då...)
Är det milken? Eller shaken?
Kille: Hejsan, jag vill ha en milkshake.
Kassatjej: Den är tyvärr slut, så det går inte.
Kille: Är det milken som är slut??
Kassatjej: Va?
Kille: Eller är det shaken som är slut?
Haha. Sjukt kul. Önskar att jag hade varit med... bara för att få se kassatjejens reaktion. Den lär vara lika bra som när folk ringer till Urban by Björn Axén och säger att de vill bli klippta av Urban (också true story).
Så sant som det var sagt.
Blir helt såld på denna fantastiska glimt i ögat blandat med ärligt allvar. Bästa skylten jag sett på länge! Eller sett och sett, den är från Markaryd i Skåne men jag förespråkar starkt att den sprids till resten av landet.
Så himla rätt.
Här kommer den obligatoriska bilden.
Idag fick jag finbesök från Sveriges baksida (jag vet egentligen inte om jag håller med om det, men kan bara inte låta bli) i form av Malin "Mallan" Mansbäck. Vi hade en intensiv speed date så att säga innan hon skulle springa vidare och jag skulle fortsätta med mitt. Det var roligt så länge det varade! Och jag lyckades övertala henne att skicka live-sms från Holland-Sverige ikväll eftersom jag inte skulle kunna se den. Efter att ha fått med sig några Pingvinstänger kunde hon bara inte säga nej. Tack kompis! Verkar med facit i hand vara en bra deal från min sida då jag både blev av med några Pingvinstänger och slapp se Sverige förlora med 4-1...
Där lurade ni säkert några.
Det står:
"På Lidl snålar vi in på alla onödiga kostnader. Idag har vi till exempel valt att strunta i färgtrycket i den här annonsen. Därför har vi lägre priser."
Och så är det siffror som motsvarar varsin färg så att man ska kunna färglägga själv. Lite fyndigt är det allt. Jag gillar kreativ marknadsföring!
Men är det inte lite naivt att tro att det enbart är tryckkostnaden tidningen tar betalt för?? Det ligger nog betydligt mycket mer värde i en annonsplats än bara själva trycket... jag har hört från initerade källor att det kostar 50 öre att trycka en bok (En krona nu då kanske? Eller måste man skriva dubbelt så långa böcker helt plötsligt? Som alla amerikanska författare till kurslitteratur gör för att de får betalt per sida, fast de skulle kunna trycka in det viktiga på en tredjedel?) så själva färgen lär inte vara det man främst betalar för utan snarare möjligheten att påverka hundratusentals vilsna själar där ute i landet Falukorv.
Men vad vet jag. De kanske har en prisdiskrimineringsstrategi. Undra vilken färg som kostar mest? Om man bara ska ha orange kanske det kostar mindre än om man ska ha röd, blå och vit? Det kanske är därför Holland kör på helorange. Kan inte komma på någon bättre anledning till det faktiskt. Men. Borde inte vit vara dyrast då, är inte det en blandning av alla färger? Fysik var inte mitt favoritämne så den punkten skulle jag nog behöva en annan källa på för visso. Så ett svart-vitt tryck kanske borde vara dyrast egentligen?? (Givet att man måste trycka det vita.)
Jag tror inte det är meningen att man ska analysera den här reklamen så här djupt, för nu känns det som att jag har kommit fram till att Lidl har det dyraste trycket och däremot säger emot hela sin existens.
Jag kan bara inte tro att det är sant.
Vi försökte göra klart vår opponering på ett annat arbete, men vi var ju helt out of track. Det kändes typ som att man dött på insidan. När vi var klara gick vi ner till skolan för att göra lite andra uppgifter. Var tvungen att avreagera mig lite mer, så gick först iväg igen och ringde till stackars Lisen och blev ännu mer arg och grät ännu mer. Samtidigt blev jag lite rädd för mig själv. Det är ju helt sjukt att man reagerar så här starkt på ett jävla projekt. Usch. Blev lite arg för det också och grät lite till, men började sedan skratta åt eländet istället. Det är inte det som är viktigt i livet! Det vet jag ju. Det är bara det att vi lagt ner vår själ och så mycket tid på det här att jag inte kan smälta att vi sköt oss själva i foten på det här sättet. Känns så orättvist fast vi bara har oss själva att skylla.
Nu är jag inte så arg längre. Nu är jag mest ledsen. Jag tycker verkligen att det här förtjänade ett bättre öde. Vi hade kunnat göra det så himla mycket sämre och fått samma utfall.
Jag tror att jag skulle behöva en sådan där japankram (som sumobrottare ger).
Vad gör det om man är lättlurad när man har Nya Fotbollsskor!?
De sista träningarna har jag känt mig som Bambi på hal is i mina fotbollsskor. Kan inte byta riktning tvärt, får liksom inget fäste, utan bara glider. Inte så bra. Lottas skor är för stora så vi kände båda att vi behövde göra en investering. Åkte därför till TC för att hitta nya vänner. Mötte Porsch på tåget som skulle träffa Powell och köra typ femkamp på vallen. Var dock bara dem så tror inte att det blev så mycket tävling... jag skulle i varje fall inte vilja möta tiokamparen Powell bara så där en vanlig lördag i en en-mot-en kamp! Vi hittade inte så värst roliga fotbollsskor. Ville ha likadana som Paulo köpt men de fanns inte. Jag försökte klämma ner mig i juniorstorlekar men har 1/3 storlek för stort. Typsikt! Provade ett annat par som satt som en smäck. Tycker inte riktigt att det ser ut som fotbollsskor, men indeed it is. Ville springa på banorna och testa om de hade bra grepp, men kände att det hade varit lite väl konstigt när till och med Charlotte Perelli tittade på. Så chansade på dem. Nu är jag mer spelsugen än någonsin! Behöver skjuta in dem ordentligt till Milano...
Mitt nya vapen.
Funderade lite på när jag köpte skorna jag har nu. Kommer ihåg att jag och Malte blev mobbade för att vi 1) hade köpt likadana skor och 2) de var guldiga. (Sedan har jag ju aldrig gjort så många mål som med dessa... så skrattar bäst som skrattar sist. Tror definitivt att det guldiga spelade roll.) Men det måste alltså varit innan Malte flyttade till Örebro vilket var över fyra år sedan... vilket betyder att skorna kanske är fem år gamla. Då känns det faktiskt helt okej att köpa nya!
Åkte sedan hem och pluggade. Eftersom roomie hade lite svårt att komma igång körde jag med ett knep som Sanna tipsat mig om. Man sätter klockan på 20 minuter. Pluggar intensivt. Och när klockan ringer så får man ta en chokladbit! Bara en. Sedan 20 minuter till. En chokladbit till. Så för att få mer choklad måste man alltså plugga mer. Detta leder till att man faktiskt vill plugga mer!! Så himla smart. Eller lättlurat? Fungerade i alla fall riktigt bra. Var som intervallträning fast i redovisning och utan träning fast med choklad. Eftersom roomie sa att det inte skulle funka för hon skulle äta upp allt direkt, och hon inte höll med om mitt "det är väl bara att bestämma sig", kom jag in till henne med chokladbitar var 20:e minut. Blev väldigt effektivt plugg för mig idag. Bra!
Till middag gjorde vi vegetarisk lasagne som också resulterade i nio (!!) matlådor. Grymt! Samtidigt gjorde roomie äppelpaj på hemmaodlade äpplen. Helt klart en bra dag på Valens väg.
Problemlösaren, det är jag.
Vad gör man om man inte har tid att gå till optikern och är inne på det sista paret linser??
Beställer på Internet förstås! Studentrabatt på Lensway till och med. Väldigt tidseffektivt faktiskt! Sedan kan man ju hoppas att synen inte försämrats markant. Tror inte det. Däremot ser jag ju sämre med linser än med glasögon, men det går typ inte att göra något åt verkar det som. Eftersom jag är både närsynt och astigmatisk (tack pappa) måste jag ha astigmatiska linser. Det astigmatiska finns inte i lika många "steg" i linserna som i glasögonen, så man får helt enkelt ta det som är nämast. Min astigmatismnivå finns inte på linser, så de kompenserar typ med lite mer eller mindre styrka på närsyntheten. Blir inte perfekt. Kan de inte kompensera med något annat istället?? Typ ett statligt bidrag till astigmatiska? Eller att man får en årlig resa till en paradisö där man inte behöver se så tydligt utan mest kan känna känslan av lugn, en svalkande bris i hettan och allmän underbarhet? Då skulle det nog kännas mycket bättre! Skulle kollat inför valet vem som hade med det i sitt valmanifest...
Någon annan astigmatisk där ute som har samma problem?
Mitt temperament kommer nog trivas i Italien.
Lyssnade på min icke-uppdaterade ipod och smyg-filosoferade lite. Kom till ett övergångsställe utan lysen. Då hände detta (det finns förklaringar till siffrorna nedanför om man fortfarande inte riktigt förstår scenariot):
1. Tittade vänster.
2. Tittade höger.
3. Tittade förstås vänster igen som jag lärde mig i Trafikklubben när jag var liten (fick en orange pärm med information).
4. Går framåt eftersom kusten var klar. Ser att en bil står parkerad precis till vänster om övergångsstället. Bilen startar och verkar vilja åka framåt. Den står dock för nära bilen framför för att kunna göra det direkt.
5. Bilen börjar backa i full fart utan att se att jag går precis bakom den.
6. Jag hoppar undan snabbt som Bolt för att inte bli påkörd. Det var riktigt nära ögat.
7. Det börjar ryka ur öronen. Mitt i chocken dunkar jag handen jättehårt i hans bilruta.
8. Stegar till framsätet, skriker (antagligen rätt högt) utanför fönstret VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED! DU FÅR JU KOLLA ATT JAG GÅR BAKOM INNAN DU BACKAR!!!!!
9. Går vidare. Muttrar över vilka idioter som finns ute i trafiken. Funderar också på vad som just hände? Kommer på att han förtjänade det och ångrar att jag inte öppnade dörren istället och skällde ut honom rakt i ansiktet.
Roomie ritade den här bilden för att övertala mig att åka med på kryssning... det där är tydligen vi med varsin öl i handen. (Till hennes försvar måste jag säga att den ritades upp och ner.) Nja. Hon får nog jobba lite mer.
Det ultimata testet.
Stort.
Premiär av årets Bonde söker fru! Det är det enda programmet jag följer (vilket roomie var tvungen att påpeka var ganska sjukt, varför det av alla program man kan följa liksom?) och eftersom jag inte har någon TV bjöd jag och Lisen in oss själva till Sandy och hennes nya lägenhet (Vi tänkte först att vi kunde kolla hos Arvid eftersom han bor närmare, men han sa att han absolut inte tänkte släppa in oss om vi skulle kolla på Bonde hos honom. På riktigt. Sällan har jag sett honom så allvarlig.). Sandys lägenhet var superfin, jag blev särskilt förtjust i den fantastiska mönstrade tapeten. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men Bonde är så himla... underhållande. Många är väldigt tafatta och vet inte alls hur man ska bete sig runt tjejer. Samtidigt så är det väldigt sött och mycket... märkligt. Genuint. Måste upplevas, går inte att beskriva på ett bra sätt! Får se hur säsongen fortskrider, kan bli svårt att slå Rogers alla bravader och även Fredriks speeddating. Lisen säger dock att de i trailern utlovar drama. När jag kom på att Sandy flyttat till Bondegatan var det ju bara ett tecken på att vi skulle kolla där. Själva programmet blev väldigt mycket roligare när vi insåg att en bonde ser ut precis som en viss persons ragg (ingen nämnd, ingen glömd). Vi skulle kunna sträcka oss till att det faktiskt är han, även om vi vet att det inte är möjligt. Men det blir mycket roligare om man tänker sig att det är samma kille. En bonde svarade på frågan om han brukade lämna gården ibland med "Jag har varit i Tjernobyl!". Det är tydligen så man ska få tjejerna på fall? Han var säker på att detta bidragit positivt till antal brev.
För att göra kvällen ännu bättre arrangerade vi ett pingvinstångstest. Alla åtta smaker fanns representerade.
Efter noggrannt smakande och funderande under programmet kunde vi sätta individuella poäng och utföra en sammanställd ranking:
1. Sur smultron
2. Häxvrål
3. Salta hallon
4. Jordgubb
5. Tivoli (rabarber)
6. Kokosstång
7. Mango
8. Mint
Håller ni med?
Som Magnus Uggla skulle sagt.
Trodde att det skulle kännas jätteskönt när den var inlämnad. Även om det är opponering och sådant kvar och en liten tiny (!?) tenta på det, så brukar det ändå kännas skönt att lämna in arbetet. Då kan man liksom inte göra något mer, även om man skulle vilja.
Men det känns inte alls skönt. Jag mår rent av lite illa. Eller ganska mycket till och med. Märkligt.
Måste försöka somna nu. Imorgon bitti kommer jag nämligen vakna och inse att jag faktiskt läser två inriktningar, även om det inte riktigt har känts så på sista tiden. Får bli ett litet marknadsföringsrace framöver!
Först ska jag bara lyssna på Det är över nu med Gyllene Tider och se om jag kan hitta den där sköna känslan och bota lite illamående på samma gång.
Skurk eller inte?
Jag har då inte varit med i någon tävling! Men ändå. Brukar ju vara rätt schyssta priser ibland. (Djävulen på höger axel klev fram.) Kan de kolla om det verkligen var jag som tävlade? Om jag hör av mig och är asexalterad för att jag vunnit. Men då kommer ängeln på vänster axel och säger att nej, nej, nej. Du har inte förtjänat det här. Det är någon dubbelgångare där ute som kommer bli jätteledsen.
Djävulen: Men du kommer väl aldrig träffa henne!
Ängeln: Jo, det kanske blir ett event på Facebook för alla som heter samma namn. De andra med samma namn kanske är jättegulliga och bjuder på bullar på kanelbullens dag.
Djävulen: TÖNT! Det är klart inte det kommer hända. Träna nu på att låta som gladaste barnet på julafton om de ringer och du får vara med i radion!
Ängeln: Du kommer aldrig att kunna använda priset utan att tänka på vilken fruktansvärd person du är. Hon kanske har cancer eller något och detta var hennes största önskan: att vinna en tävling på The Voice. Ska du ta det ifrån henne?
TYSTA!! Man får ju tinnitus här borta. Vad var det för pris då? Jag hörde bara någonting med Galaxy. Det är ju den där nya mobilen från Samsung! fick jag veta. Då kändes det helt plötsligt som att det var ödet som visste att jag hade en gammal och risig mobil men inte har råd att köpa en ny. Då är det ju en helt annan sak! Man ska väl inte motarbeta ödet heller??
Innan jag smidde en plan för hur jag skulle verka som en sådan som tävlar på The Voice hemsida, gick jag in där för att kolla på tävlingen. Kanske är någon kuggfråga man måste kolla på eller något?? Och där står det. Priset.
"Vinn en A-hytt på Silja Galaxy, Östersjöns enda klubb med 18-årsgräns!"
Där fick jag för att jag var så skurkig och ens tänkte tanken att sno någon annans pris. Tappade helt suget på att eventuellt stå ut med dåligt samvete för ett fantastiskt pris.
Helt klart inte värt det.
Morot av det bättre slaget.
Igår morse sa jag till roomie att jag kommer skrika högt av glädje om jag klarar den här kursen. Träffade en tjej i fredags som precis gått ut Handels med redofin som inriktning, och hon sa att det här var den absolut värsta kursen på hela utbildningen. Jag har förstått vid det här laget att det främst är tentan som är helt störd och inte det man gör under kursen. Har trappats upp ganska mycket på senaste, men över lag har det varit alldeles för lätta seminarieuppgifter. Smällen kom för sent. Nu är det för lite tid kvar för att hinna läsa allt jag borde läsa, räkna alla uppgifter jag borde räkna... Och projektet tar ju all tid för tillfället. (Håller på och äter middag nu, Arvid gick precis hem, det säger väl en del.) Har även hört att kursansvariga sa efter tentan förra året att "Jag kan ju inte testa er på det vi gått igenom, det kan ni ju." Så det är ungefär den nivån jag förväntar mig.
Så jag sa det att fatta vad glada vi kommer vara när båda klarat våra kurser. Roomie brottas men finansen som hon inte alls gillar. Så vad händer? När jag kommer hem från skolan står det en flaska rosa bubbel på bordet med skylten "När Sara klarat 631 & Lotta klarat 313". Då får den öppnas och då ska vi fira! Hoppas att vi inte behöver testa om det är ett årgångsvin... Nu ska den stå här på bordet och få en att tänka på hur skönt det kommer kännas när man klarat det. Helt underbart fantastiskt kommer det kännas! Det är ju tusen gånger mer känslan man vill åt snarare än innehållet, men jag skulle kunna tänka mig en sämre belöning.
Ibland måste man faktiskt få göra något annat en stund. Då passade det perfekt att det var Hwetten igår. Hwette och Etiquette - den mest spårade sittningen varje år. Det kan man inte tro när man hör det, men så brukar det bli. Mer om det en annan dag.
The slightly more sophisticated...
Caset den här veckan handlade om Schweppes marknadskommunikation. Vi kom fram till att "det ska inte vara deppigt som Norrlands Guld", att jag "skulle nog kunna dricka den röda Schweppes utan sprit", att vi vill ha mer fest åt folket, man ska tänka på Schweppes och känna att ja, vi måste nog fixa fest ikväll och även att deras nya slogan inte ska vara "Schweppes - när du inte vill vara dig själv för en stund". I slutet av caset kom vi på hur vi skulle designa marknadsföringen. Vi skulle göra affischer med en gigantisk Schweppes-flaska, en toksnygg drink på sidan och så ett litet recept bredvid, med inspiration från deras vrålheta hemsida så att det inte skulle bli några tvivel om vilken benefit de förmedlar (om du väljer Sverige och lovar att du är 18 år kan du få gå in på drinkrecepten). Vi diskuterade lite om det var okej att ha reklam med ett drinkrecept vid sidan av, det är ju faktiskt inte reklam för alkohol, men jag kom fram till att "om de frågar om våra juridiska kunskaper är de ju störda!". End of discussion.
Gissa vad första frågan var?
Det verkar onekligen som att vi har några störda i gruppen. Eller som att vi skulle behöva läsa lite mer juridik. Då hoppas jag nog på alternativ ett trots allt, har fortfarande trauma efter kryssfrågorna med okänt antal kryss och minuspoäng om man kryssade fel...
Som höghöjdsträning?
Jag och Lisen funderade lite på om man skulle kunna utnyttja luften här i datasalen på något sätt. Den icke-existerande luften snarare. Man känner så fort man kommer in att allt syre är borta. Det är som att gå in i en vägg. Så då funderade vi på om man skulle kunna utnyttja salen till träning? När elitidrottsmän vill träna hårdare går de upp på hög höjd, och där är det ju mindre syre. Så om man skulle träna här kanske det skulle bli mer effektivt?
Vad tror ni? Kanske värt ett försök. Får komma hit på natten när det inte är lika många här...
