M&M 1 och M&M 2.
Det var ju helt sinnesjukt vad Erik krossade de andra grabsen i Idol ikväll. Om man slog ihop alla de andra, blev de nästan lika bra som han var. Eller nej. Han var outstanding. De andra var inte så bra alls tycker jag. Carl blev jag lite besviken på, han kan bättre... eller inte?
Torsdag klockan 19. Det är all information vi har fått. Och Stureby. Inget mer precist än så. Ingen adress, ingen info om vad man ska ta med eller om man ska komma hungrig eller mätt. Men vi låter dem hållas. Nu ska vi inte styra upp allt utan bara vara gäster. Det är en stor dag imorgon då Razz och Ville Viking har planerat nästa släktträff. Vinkväll. Låter inte det hur kul som helst! Först sa de fredag eller lördag, men Lisen förde fram att Sandy inte kunde fredag och jag inte kunde lördag. Då sa Ville Viking att "då får vi välja vem vi gillar mest av Sandra och Sara". Jag väntade med spänning... Men så tog de alltså torsdag. Tur för dem! Och vad händer? Jag går och blir ett hostmonster som alla vill kasta ut från seminariet. Jag börjar motvilligt inse att jag inte kommer kunna vara med på denna special evening. Fan. Men det vore liksom inte okej att knappt kunna gå till skolan och sedan åka till Stureby, dricka vin och skratta/hosta ut njurarna tillsammans med mina vänner.
Det suger getpung.
Tur att jag har en extramamma på plats.
Åkte hem och sov till typ halv två. Skönt. Var helt slut. Kunde inte somna igår förrän efter tolv, låg och hostade och kunde bara inte somna. Lite senare ringde extramamman och berättade att föreläsningen var seg och att hon bara hade läst 10 sidor plus att Arvid hade gått mellan henne/Sandra och Philippa/Linn/Johanna berodende på vilka som inte pluggade. Visst är det snällt. Hon ringde för att jag skulle känna att jag inte missat något idag. Det kändes lite tröstande faktiskt. För jag är redan stressad att jag missat två dagars plugg. Jag vet att jag borde plugga hemma, men orkar inte bry mig. Man blir liksom omotiverad och stressad på samma gång. Vill verkligen gå på finansseminariet imorgon, men vi får se hur jag mår... Undra vad mamma skulle säga. Extramamman alltså.
Vi tar hand om varandra.
Ett kärt besök.
Och jag är väldigt glad att vi hann ses när hon kom ner på blixtvisit. Vore riktigt kul att åka upp till henne i Åre någon gång under året också. Se upp i backen, 1000 hål i nacken!
Hwette och Etiquette.
I lördags var det dags för sittningen som vi köade i en och en halv timme för. Till biljettsläppet alltså. Jag var inte med på den förra året men ryktet säger att den ska vara jävligt rolig. Jag hade kanske inte den bästa uppladdningen då jag gick upp kl 05.30, jobbade till 16.00, skyndade mig hem, gjorde mig i ordning och iväg. Men vad ska man göra? Ville inte missa detta.
Pandy lite schleten efter att ha sprungit Lidingöloppet tidigare på dagen, men det syns inte. Tänk på den tiden då man var lika ung och fräsch.
Min favoritplats hos Sandy är helt klart hennes fönster.
Lotta och Sandy.
Det här är en av de mest uppstyrda sittningarna (obs klädkodsmässigt) och jag hade min svarta uppsydda klänning från Thailand. Den är fin! Alla var superfina och glada. Då menar jag faktiskt inte fulla. Eller jo, vissa var nog det, men jag själv var inte inräknad. Hade börjat känna mig lite risig och ville inte spä på det mer än nödvändigt. Man kan ha kul ändå! Själva sittningen var rolig, hamnade brevid två finanskillar från fyran. De var helt okej, även om jag kanske inte personligen känner mig som en finansräv. Även om matte är jättekul... ja, jag vet inte. Det var trevligt sällskap. Sittningen spårade rätt tidigt för ganska många. Upp på stolen och dansa! Lika kul varje gång. PU var askalas eftersom det här är en av de få sittningarna där de inte behöver jobba. Inte så kul för de som jobbade, har jag hört av en säker källa. Som vanligt får man skynda sig att äta mellan låtarna, eftersom det är lite svårt att äta när man står upp på stolen. Men det hör till! Till efterrätt var det någon chokladkaka med nötter på. Sandy fick en annan chokladkaka. Jag blev lite fundersam.
"Alltså Sandra... om du säger att du är allergiskt mot nötter. Varför har de då haft på kokosnöt?"
Jag vet inte om jag hade haft för höga förväntningar, om jag var för nykter eller om jag var för trött. Det var kul, men inte mer än kul. Om ni förstår?
Inte många knop...
Hatar att ha ett kråkbo i halsen. Men imorgon måste jag gå till skolan. Vill inte alls missa intekseminariet imorgon bitti. Jag och ass ska också ta ut det fullständiga laget till Koblenz. Det är hårt... men nu kanske det löser sig bättre än vi trodde från början. Fan vad jag gillar det här laget alltså!
Nu ska jag gå och slagga så att jag är friskare imorgon när jag vaknar vid kvart över sex. Jag är faktiskt väldigt ledsen att jag inte kan träna heller, är sjukt taggad nu när jag köpt NJoy-kort! Det är bara att vänta... Suck. Host. Hejdå.
Vad är det med djur, vår släkt och namnet Hasse?
Men seriöst... två djur som heter Hasse i samma släkt och som skaffas inom två månader? Det är inte hälsosamt. Hoppas det är mer fart i deras Hasse än i våran. Vår är värsta fegisen. Han såg väldigt söt ut på bilderna... Hasse Lindåå nummer två.
Geeky but brilliant!
Malte mås, Anna-Vera Lena Havsbris och Akilles var just här. Det var väldigt trevligt! Alltid kul med finbesök från Öret och AVL har jag inte heller träffat på länge. Hennes dogge var väldigt söt och busig också. Vi åt middag med tända ljus och hade mys. Försökte få tag i Melman eftersom han hade sagt att han kanske ville äta middag med oss. Det gick halvbra. Han är ute och slirar på stan med sina jobbarkompisar. Eller "After work" som det kallas. Vid halv sju lät han väldigt glad för att vara en torsdag om man säger så och inte var det sämre vid tio. Jag påminde honom om att det nog var dags att åka hem nu eftersom han ska upp typ 05.30 imorgon. Han dyker väl upp snart... hoppas jag. För hans egen skull.
Pratade med Limpan också idag och om jag har riktig tur kommer hon hem en sväng i helgen! Jaaa! Då måste jag bara få träffa henne en stund. Var så länge sedan nu eftersom hon bor i Åre!
Jag ska nog ta och vila lite nu, ska tagga som attan till mitt kombipass på NJoy imorgon bitti. Har börjat känna lite halsont men försöker lindra/ignorera. Än så länge står jag på benen. Peppar, peppar ta i trä. Jättemycket trä.
Det är inte meningen att jag ska få sova på natten.
Klockan 05.30 typ ringde hans väckarklocka/mobil och jag gick upp och stängde av den, eftersom den låg på laddning. Melman kunde inte jobba, förståeligt men tråkigt och jobbigt. Själv gick jag upp 06.30, halvtaggad för en 8-17 dag i skolan. Kunde inte låta bli att skratta när jag pratade med min skadade och han sa att han hoppade på kryckorna i regnet och att det hade tagit en kvart att hoppa ner till tåget. Det är inte ens halvvägs till doktorn. Det var inte roligt, det var liksom ett "jag tycker synd om dig och vill skjutsa dig fast jag inte kan"-skratt. Min hjälte. Det var inga ben brutna i alla fall, tur i oturen.
I natt så tänkte jag ändå att jag skulle få sova hela natten eftersom Melmans fot kändes lite bättre. Men det var ju en dum tanke. Klockan två vaknar vi av ett högt pipande. Vi går till köket där ljudet kommer ifrån. På alla klockor ser vi att det varit strömavbrott och det är frysen som alarmerar att temperaturen är -9 istället för -18. Hur får man tyst på den här! var min enda tanke. Lyckades och gick omedelbums till sängen igen.
Klockan halv åtta ringer hemtelfonen. Seriöst. Låt mig sova! Jag skulle upp 08.15 för en gångs skull, men nej. Någon ville inte det. Svarar. Ingen där. Två minuter senare ringer det igen. Det är någon tant som säger att hon behöver värktabletter. Hon hävdar att det är rätt nummer tills jag säger att det är en hemtelefon och inte ett sjukhus. Då gav hon sig. Stackars tant, hoppas hon inte hade så ont.
Melman är duktig, kan gå lite på foten nu. Tror att han ska jobba imorgon. På tal om imorgon så ska jag träffa Malte då. Kul va! Hon är i krokarna några dagar. Förhoppningsvis Annalena också. Och idag var jag på NJoy på riktigt. Efter att ha tänkt på det i ungefär en månad. Ska få provträna ett pass på fredag innan jag bestämmer mig. Jag vill fakitskt komma igång med träningen nu, har varit lite dåligt med det på sistone. 30 minuter kondition och 30 minuter styrka. Om jag kommer ramla ihop i en hög efteråt? Svar ja.
What just happend??
Jag har blivit lite englisifierad eftersom båda kurserna är på engelska. Jag ber om ursäkt för detta, lite töntigt men what to do?
Till händelsen med stort H. Den förbjudna händelsen. Den som gav mig en chock på riktigt. Jag hade varit nere i kårlokalen och kom därför inte in till föreläsningen med mina tre kompanjoner Sandy, Pandy och Lisen. Jag gick in på vänstersidan som vanligt, lunkade fridfullt fram. Tills jag ser det. Sjunde raden är full. Och det är ingen plats paxad till mig. För att det är inte mina kompisar som sitter där. Det är några andra. På sjunde raden. Vår rad. Jag tappade nästan hakan. Hur kan man vara så fräck! Vi sitter alltid på sjunde raden. Okej, femte då. Det är vår reservrad. Ni förstår, de jämna raderna duger inte för att där finns det inget fotstöd så att man kan sätta upp fötterna på ett visst sätt. Sjukt störande. Men vad ser jag? Femte raden är också tagen. Hakan faller ytterligare någon centimeter. Jag känner att jag nästan blir arg. Bara för att vi inte var där en kvart innan så kan man ju inte bara ta våra platser. De brukar alltid vara lediga, sparade till oss.
Jag såg mig omkring. Är Opumpad, Astrid och Christers polare ens här? Jag vänder huvudet till mittenklungan och där sitter de. De skrattade åt min rektion, men jag vet att de var lika tagna av stunden som jag var. Vad hade precis hänt? Vår rad var tjyvad av några andra.
Men som tur var hade mina vänner sparat mig en plats på rad någonting i mitten. Utan fotstöd. Visste inte riktigt vart jag skulle ha fötterna, inget var skönt. Trots allt blev det en rätt rolig föreläsning. Jag och Arvid tävlade om vem som var bäst att hålla upp pekfinger och ringfinger samtidigt som man ska hålla ner långfinger och lillfinger. Utan hjälp av andra handen förstås. Testa! Det är faktiskt svårt. Jag tror att han vann. Vi satt också och ritade fina bilder på föreläsningsanteckningarna. Till exempel ritade han et spöke som grät för han hade tappat sin finansbok. Då ritade jag ett till spöke som sa att det var jag som tog det, för Paul fyllde år.
Jag tror man kanske skulle ha varit där för att förstå det roliga, men jag garanterar att det var sjukt kul.
Åk inte och storhandla själv.
När jag hade betalat fick jag skynda mig som aldrig förr att packa alla varor, eftersom det kom nya kunder bakom och som ville ha min plats på bandet. Men det fick de inte, eftersom det tog så lång tid att packa själv. Att bära upp fyra snortunga kassar plus mer som jag tryckte ner i handväskan (räknade lite fel på antal kassar) var inte så lätt. Tungt, svettigt, fyra trappor, två vändor. Förresten, det åkte alltså ner i handväskan hemma på parkeringen och inte tidigare för den som misstänkte det.
Nej, det är faktiskt mycket roligare om man är två.
Skön pluggdag.
Jag träffade Hasse igår förresten. Jag vet inte om jag sagt det? Att mammas papegoja fick namnet Hasse. För att sedan när de skaffar en kompis till honom så ska den heta Tage. Jag fick inte ens vara med och rösta. Mamma sa att hon tyckte Hasse och Tage var det sämsta alternativet, men det var ju hon som kommit på att de skulle rösta så då kunde hon ju inte säga något när hon blev nedröstad. De kunde ju tagit något coolt i alla fall, som Lars och Tommy.
You will always be Hübner to me.
Innebandydebut!
Lovade en av mina småttingar under introt att jag skulle följa med henne på en innebandyträning, eftersom det nästan alltid bara är killar där. Som mentalt stöd, inte för att jag kan spela innebandy. Har för visso vunnit skol-DM i innebandy två gånger i åttan och nian, men ett så stod jag i mål och två så hade jag grymma utespelare runt mig. Hade en väldigt kort karriär i Byleskolans Vänner också, men det räknas inte. Var lite nervig. Men det var faktiskt roligare än jag trott! Spelade back och för att vara jag var jag ganska bra på att förstöra de andras spel. Det var bara när jag fick passningar som paniken stegrade och jag försökte få kontoll på bollen. Dock måste jag ändå säga att jag fick ett par passningar av de här grabsen, tur för dem! Annars skulle jag bli lite sur bara för att jag skulle tro att de av ren princip inte vill passa en tjej. Fast så var det alltså inte! Det var rätt kul. Får se om det är så kul så att jag vill komma någon mer gång...
25 höstar!
Halvmaran!
Finfest på Münchenbryggeriet.
Det började väldigt bra hemma hos Sandy. Till en start hade vi vanliga kläder, men så småningom bytte vi till balklänningarna för att anamma den riktiga känslan. Det var kul. Tajt, men kul. Sandys boyfriend och några kompisar var där också. De skulle på fest på SU med superhjältartema, och de var inte utklädda! Tråkigt. Fatta vilka bilder man hade kunnat få med tre prinsessor och tre superhjältar... Haha. Vi var jävligt glada och hittade charmen i att dansa med kjolarna på alla sätt och vis. Vi tog även halvbra hoppbilder. Åkte tunnelbana bland vanliga människor och kom fram till Münchenbryggeriet efter diverse blickar. Temat var Konst och de hade gjort riktigt häftiga rum! Alla var riktigt fina. Jag fick lite problem med min icke-andningsbara klänning efter en stund men det löste sig eftersom jag har några fiffiga kompisar. Synd att inte kungen var där och dansade, han var ju trots allt på middagen i Stadshuset innan. Vi var kvar till klockan tre, då jag höll på att somna ståendes. Det var roligt att vara sjukt uppklädd en kväll, men jag hoppas ändå att det dröjer länge innan jag behöver ha en sån klänning på mig igen. Och jag la på minnet att när jag köper brudklänning någon gång i framtiden, så är det bra att kunna andas ordentligt längre än en timme. Tips!
Titta vad vi hittade i Sandys och Nickes kylskåp! Skräll??
Någon som ser att vi gör Markooliodansen??
Fylleblogg #1
Lisen:
Jag trodde inte att det var så kul att shejka loss i balklänning. Jag, Sandy och Pumpad är nu kvar själva i Sandys nya lägenhet. Tur att vi ska gå snart, man vet aldrig hur det slutar annars.
Sandy:
Fy fan va kul vi har:D Dansar cancan typ och dricker röda drinkar, kan det bli bättre?!
Pumpad:
På Spotify sa de just "Hej, har du hört talas om svininfluensan... bla bla." och det kan kan man ju tycka är en partydödare. Men det tycker inte vi för att Sandy har världens bästa dansgolv i sitt nya hus. Prinsessan Madeleine är helt klart avis för vi är minst lika fina och aldrig så taggade!
Dags att bli en prinsessa.
Liveblogg från biblioteket.
Mycket svordomar hörs och ett och annat Yes! Jag, Lisen och Sandy sitter med My Finance Lab och brottas med decimaler och formler. Helt plötsligt hörs dock ett högt:
"Åh nej! Nu håller musen på att dö också!"
Är snart på uppgift 19 och den går inte. Det har båda kompanjornerna just konstaterat. Då är det nog så. En Mangoglasskula ikväll till den som klarar den tycker jag!
Hets är vardag för oss.
Jag ringde Lisen och de var på väg in, men det såg inte ut att vara någon kö sa hon. Bra. Och så kom jag minuten senare. Och började skratta när jag gick in genom dörren. Det här var helt sjukt. Ingen kö utanför, men det var abara för att dörren varit upplåst. Vissa hade säkert ätit lunch där inne. Det var helt fullt. Lisen och Sandy hade lyckats norpa tre stolar till oss längst bak, utan bänk. Fler kom, och ännu fler. Alla fönster och väggar fylldes av folk. Sandy räknade till 81 personer, jag tror att det blev ännu fler till slut. Det är högst 50 per grupp egentligen. Still totally worth it. Ganska kul faktiskt när man förstår hur man ska räkna saker och framförallt vad det är för något.
Och som när det är anmälan till seminariegrupp. Anmälan från och med 25 augusti säger vi. Då går man upp 23.50 den 24e och så sitter man och trycker på uppdateraknappen tills registrera kommer fram, då trycker man på knappen och hinner förhoppningsvis före alla andra. Är det bara på vår skola? Jag menar, folk på alla skolor måste ju vilja hamna i gruppen med läraren som sägs vara bäst. Det kan faktiskt bli väldigt avgörande för kursen... inte för att det hänger på en lärare, men det kan hjälpa till väldigt mycket. Eller stjälpa. Det borde ju vara så överallt. Fast jag önskar att det inte är så. Det är ganska jobbigt faktiskt om man tänker efter.
Undra när jag behöver vara i Puben på tisdag för att få biljett till Hwett och Etikett-sittningen som släpps klockan 12. Räcker tio? Tveksamt.
Livet har sina goda stunder.
Det har varit långa dagar i skolan den här veckan. Eller i princip som vanligt, men de har känts längre. Vi har föreläsning mellan tre och fem mån tis ons, och då är man trött i huvudet om man suttit och pluggat hela dagen. Idag fick vi belöning efteråt som varit planerad ganska länge: glass hos Sandy och Nicke Nyfiken samt glutt på deras "nya" lägenhet som de ska bo i i ett halvår! Mycket trevligt, men lite kort eftersom jag skyndade mig hem för att se en jävla skit-match mot Malta. Glassen var helt fantastisk, från en glassbar två portar bort. Mango, melon och choklad. Tur att jag inte bor så nära, du skulle jag rulla fram vid det här laget. De hade en mysig lägenhet också, där blir det förfest på fredag inför Handels 100-årsfirandefest vad det nu är, men balklänning och hela kittet. Jag har provat min från nian, trodde inte alls att jag skulle kunna ha den. Det var ju ett antal centimeter på bredden sedan. MEN ser man på! Jag kunde faktiskt stänga dragkedjan. Lite jobbigt att andas, men vad fan. Jag tänker inte köpa en ny för flera tusen om jag kan pina mig i den där en kväll. Dessutom är den sjuuukt fin, prinsessan Madeleine är nog väldigt avis. Jag har sagt att om jag ramlar ihop i en hög ska de dra upp dragkedjan. Det får gå. Jag har sagt att jag nog inte har på mig den på förfesten.
Fick igår veta att Astrid blivit storebrorsa under sommaren. Inte av honom, det var Lisen som sa "visste du att han fått en lillasyster?". Och nej, det visste jag inte! Ringde direkt upp, och hans reaktion är "Har jag inte sagt det?". Nej, du glömde den lilla detaljen. Och det är det som är så roligt, han har verkligen inte försökt dölja det utan jag tror honom när han säger att han trodde att han berättat. Han ville väl inte säga något eftersom han kanske är rädd att jag skulle ta henne! Visst jag gillar barn, men vill ha egna och inte sno andras... Låna går bra. Med tillåtelse förstås. Jag måste säga att det känns skönt att familjen är samlad igen. Lite tråkigt dock att både Sandy och Pandy flyttat, för då får jag gå alldeles själv till och från skolan. Hela vägen! Det är jag inte van vid.
Tjejen som spelar Linnea i Sommaren med Göran går i vår skola och läser finanskursen med oss. Idag viskade Lisen att hon satt några rader framför oss, och då kom en bild från filmen upp och stannade där. Jag ville skratta högt. Bilden som kom upp var nämligen när hon slickar Göran i ansiktet när hon spelar olika djur. Jävligt rolig scen i en riktigt skrattbar film. Hon spelade väldigt bra, och nu kopplar man ju henne till den blåsta tjejen hon inte är. Lite kul var det allt.
P.s. idag är det 090909 coolt va! Jag har starkt för mig att Limpans mamma fyller år idag. Grattis! D.s.
Hardys och Satir.
Fick se Maltes nya lägenhet och den var väldigt fin! Stoort var vardagsrummet, och Mr Bob var redo för mig. Gav mig dock en omgång första natten då jag vaknade med ont i ryggen. Vi åt tacos, vilket var bestämt sedan länge. Man är liksom alltid sugen på tacos, och det är verkligen gudomligt gott. Eftersom jag skulle ha en glad tröja på mig, var Malte också lite modig och hängde på den glada stilen. Inflyttningsfesten befolkades av Maltes trevliga vänner och jag fick nöjet att träffa min kompis Jossan. Det är alltid roligt, det blir inte så ofta som man skulle vilja... DJ Lindau was on fire. Vi spelade ölspelet typ och skrålade Sing Star. "Det är inget fel på styrkan i din röst" var det finaste någon sa om mig, men å andra sidan lät det väl förjävligt också. Men det var kul i alla fall! Jossan var grymmast av alla. Vi drog vidare ut till Harrys eller Hardys som jag trodde att det hette. Det var 23-årsgräns men vi småflickor fick komma in ändå. Vi förstod varför när vi såg åldern på lirarna där inne. En brud i kanske 40-årsåldern var aspackad och närmade sig Maltes vän Anders, för att snabbt ta hans öl och börja dricka ur den. Inte okej! Plus att hon garanterat inte behövde mer. Men vi struntade i gamlingarna och dansade en massa. Det var väldigt bra musik och vi satsade på "fuldans". Rooligt! Det enda jag hade velat önska mer var Drängarna, bara en gång, men den kom tyvärr inte. Vi dansade tills vi blev helt slut och var hemma vid två. Det gillar jag med Öret, man börjar tidigare och slutar tidigare. Hem till Mr Bob och vaknade först vid ett dagen efter.
Då gick vi och fixade stans bästa Kebabpizza och mumsade gott. Tyckte synd om Camilla när hon skulle gå och jobba. Såg på Kopps och skrattade gott. Den är så jävla klockren. På kvällen var det Satir i Maltes vardagsrum, ännu ett namn-missförstånd som blev till en rolig historia. Om man var där alltså. Vi pratade om vad våra barn ska heta, paxade några namn. Vilka jag paxade tänker jag inte skriva här, för då kommer ni tycka de är så bra att ni vill ta dem så inte jag kan ta dem sen på mina barn. Vi sökte även på potentiella namn. Man kan heta Gröt Snor Yeah Finne om man vill. Jag blir lite rädd för dem som döper sina barn till skumma grejer på skämt. Inte okej. Såg Mjällby vinna med 2-1 över Ljungskile genom ett mål i allra sista sekunden. Under hela Sverigematchen mot Ungern satt vi och var mer eller mindre irriterade, och i slutet satt vi och ropade att de skulle göra en Mjällby. Trodde inte ens på det själva. Och så gör de det! Shit vad jag garvade. Moment. Jag gillade att ha myskväll med min vän!
På söndagen gick vi runt på stan lite grann innan jag skulle åka hem igen. Helgen kändes väldigt lång, trots att vi sov till ett på lördagen! Det är en bra grej. Det var roligt att äntligen komma och hälsa på, skulle ju kommit i somras men då jobbade jag typ varje helg. Det är liksom svårt att få ihop det ibland. Men nu gick det bra! Hejdå kompis! Tack för visiten! Hoppas du kommer hem snart så vi kan leka igen.
Finanskris.
Imorgon åker jag alltså till Örebro och det ska bli väldigt kul att se Maltes nya lägenhet! Det vankas även inflyttingsfest och fotbollskväll. Jag hade gärna sett att Melman följt med, men han kunde inte. Vilket gör att jag får lite dåligt samvete för att jag åker bort två helger i rad... För jag vill ju vara med honom samtidigt.
Men vet ni! Nu ska jag skita i allt som har med dåligt samvete att göra för jag tror att Melman vet att jag vill vara med honom så ofta jag bara kan. Och om jag tar med finansboken så kan jag ju faktiskt läsa en stund. För nu ska jag bara träffa min superduper-kompis och ha riktigt mysigt och kul!!!
Jag avslutar med en höjdare där ni ser Sandy i en frysbox, då det var ett uppdrag på kickoffen för småttingföräldrarna.
Att återuppleva Småttingresan.
Först ett citat från vår käre Klasan:
"Lisa, jag kan hjälpa dig att tyda KTH-schemat! Det som ser tråkigt ut, det stryker man."
Personligen är jag väldigt emot det här, men han sa det med glimten i ögat så det var väl bara på skoj?
På onsdagen den 26e var jag inte på Michael Jackson-konsert i London utan var bara lite arg på honom för att han gick och dog nu när det hade varit ungefär världens grymmaste upplevelse. Väldigt lägligt.
Till väsentligheterna. Jag och Lisen var gruppledare för grupp tio - den näst bästa gruppen (efter småttinggrupp 13). Vi började med Djungeltemat tidigt, det var tema för hela resan. 
Alla i vårt lag var ett djur efter en namnlek. Typ Erik Enhörning och sådär. Den bästa var "Hej, jag heter Hjalmar och jag är häst." Vi gjorde en djungelinspirerad lagsång och en sjukt fin flagga där alla ritade sitt djur. En kille råkade bli Micke Munk på grund av mig. Lisen sa "Josefin Gepard" till en tjej bara för att vi hade skämtat så mycket om att Josefiin von Palm skulle vara blåst och säga det istället för typ Jaguar. Och det lyckades hon med nu. Grattis Lisa Lax.
Vi körde den traditionella hälsningsringen där alla typ 250 som var med på resan hälsade på varandra. Rätt kul, rätt bacillfångande. Jag hade börjat känna mig förkyld och som ni säkert förstår så gjorde den här resan inte saken bättre. Sedan skyller jag inte alls på denna ring. Tycker den är lite mysig faktiskt. Efter lunchen följde ett antal tävlingar av olika slag. Och vi vann i princip allt! Allt utom första tävlingen, men det var bara lite uppvärmning. De var taggade och ville vinna! Jag och Lisen undrade varför våra grupper är så grymma. Vi vet inte, men den enda gemensamma nämnaren är ju vi... Slump? Hur ska vi veta?
De fick även lära sig att när det finns spons, då tar man. De kommer lära sig att inte skämmas. Men tycker faktiskt att de lyckades rätt bra för att vara andra veckan. Sådan mor, sådan son. Sådan mor, sådan dotter.
Och så till höjdpunkten: deras första Handelssittning! Temat var djungel och som vanligt tycker jag om att klä ut mig. Lisen var väldigt snabb gepard och jag var väldigt piffig papegoja. 
Några av våra småttingar var en jeep.
Sittningen hade bra drag och rolig underhållning. Fuskutskotten avslöjades, däribland dansbandssällskapet Ivar Kreugerz och Pokémonsällskapet. Det var väldigt många som gått på dem. Nästan jag också. 
Foto Maria Belfrage
Foto Cecilia Li
Foto Cecilia Li
Foto Cecilia Li
Det enda som var lite drygt var att jag och Lisen skulle stå och sälja korv mellan två och tre på natten till småttingar och fulla lokalbefolkningsfolk. Det var halvkul. Min förkylning hade blivit värre och jag var väldigt trött. Tuvr att vi hade norpat till oss en trasig säng som ingen visste om i vår korridor! Det var en väldigt bra organiserad resa och Småttingkommittén har gjort ett riktigt bra jobb. Cred till Astrid och co!
Första hektiska veckan.
Tillbaka till introdagen! Jag var helt slut efter en hel dag som Josefiin von Palm. Men vi hade ju bestämt att vi skulle fortsätta vara fuskisar en stund på kvällen och sedan avslöja. Jag ville inte in i det rosa fodralet igen, var trött på den där tjejen! Ville kunna slappna av och bara vara mig själv. Allt slutade med att "Theo" vanärade Lady Princess genom att rita en väldigt opassande bild i form av ett manligt könsorgan på min fina hund/tavla, och jag startade årets bråk. Det var sjukt kul faktiskt, skulle gärna göra det igen. Eftersom det var på skoj alltså. De flesta småttingarna skrattade, så de fattade ju att det inte var på riktigt. "Vad fan skrattar ni åt, det här är inte roligt!" Då skrattade de ännu mer. Sedan gick jag in i "Småstjärnorna-röken" och blev mig själv. Det var skönt. Jag tror faktiskt att alla föredrar mig framför Josefiin. Alla utom möjligtvis Lady Princess. Och Mona-Lotten.
Förstår ni att jag hade de här skorna HELA dagen? Inte jag.
Brännbollen VANN VI! Inte för att vi var sjukt grymma på brännboll i grund och botten, utan för att vi var så sjukt taggade. Vi har verkligen den bästa småttinggruppen! 13 rätt är respekt, kan man sammanfatta rätt så bra.
På fredagen fyllde vår Lisen 20 barre och jag såg förstås till att hon fick en visit på Systemet. Temat för kvällen var "I'm from Miami, bitch!" och ja... det blev en underlig kväll. Vet inte riktigt vart det tog fart, antagligen på förfesten men jag kan ändå inte riktigt fatta... tycker att man borde märka om någon dricker mer än en annan, men alla kanske var i samma fina form. Det var väldigt kul på förfesten. Sedan bar det av mot Puben och svetten på det varma dansgolvet. Efter vissa taxirelaterade händelser började jag gråta för att jag hade tappat mitt leg, mitt kontokort och mitt busskort. Trodde jag. Men Sandy hittade det i min egen bakficka. Bra på ett sätt, väldigt pinsamt på ett annat. Men eftersom jag har så fina kompisar skrattade de inte åt mig. Inte just då, bara nu efteråt. Men det gör ju jag med.
Så här kul hade vi!
På söndagen var det Rebusjakt och det blev grisigt, högljutt, blött, roligt. Precis som det ska vara. Och i år var jag inte med på grenarna själv utan peppade mest. Och hoppade och sjöng på flaket. Vår grupp var utklädda till pirater och hamnade tyvärr på samma flak som Bajset. De var kläggiga. Men solen sken och vi fick äta lunch på McDonalds. Kan det bli bättre? Tror inte det va.
Pirates of the Sveaväg.
Veckan gick fort, vi gjorde fantastiskt mycket skoj och lärde känna många nya små liv! Ett stort tack från hela Föräldrastaben i grupp 13:
