Jag har en att göra-lista inför Australien. Den kostar på tok för mycket. De senaste dagarna har jag lagt 4000 spänn på ett visum och 2000 på en reseförsäkring. Jag trodde väl att visumet skulle kosta max en tusing och reseförsäkringen hade jag inte ens tänkt på. Himla typiskt!
Så Malte föreslog att jag skulle slänga resten av listan. Låter just nu som ett rimligt förslag.
Jag gick ner till "biblioteket" för att låna en metodbok. Det finns några skåp med kursböcker, och jag vet att den jag ville ha står i skåpet längst in. Det satt två små pojkar vid ett bord framför skåpet (lite lagom trångt med tanke på att det inte finns någon plats för oss att plugga på skolan).
Jag (glatt): Hej! Ursäkta, jag ska bara ta en bok här inne...
Glin #1 (flyttar på stolen och muttrar samtidigt): Igen? Det var ju lite otaktiskt...
Jag trodde förstås att han menade att de hade satt sig lite otaktiskt precis framför skåpet.
Glin #2 till Glin #1: Men det här är väl en annan?
Båda kollar på mig.
Jag: Menar du mig?! Nej, jag har inte varit här förut.
Glin #1: Öh... nähä. Jag trodde det var du.
Jag (kan inte låta bli): Men Gud vad drygt sagt av dig om det hade varit jag!
Glin#1: ...ja...
Glin #1 (blir plötsligt väldigt intresserad av att kolla in i skåpet): Vad finns det för böcker där inne egentligen? Vad onödigt att man köpte managementboken när den finns här.
Jag: Ja minsann. Där är min! Om jag bara får komma åt och ta den här lovar jag att inte komma tillbaka och störa dig mer. Tack! Hejdå!
Det är säkert såna som han som brär på skolans negativa rykte. Tyckte allt att han kunde få veta att han var en otrevlig person. Har lite svårt för såna, om de är det i onödan. Och om man bara måste vara dryg, kan man väl för faan se till att det var samma person innan man häver ut sig något sådant där.
Inte för att jag tog illa upp. Tyckte mest synd om den lilla kraken som inte vet hur man beter sig.
Så här blir det när man spenderar en hel helg i skolan.
Fast vi kallade det för kick:ass-helg, eftersom den kom till på grund av kick:ass-uppsats. Jag gillar vår nya stavning av kick:ass. Den känns som en frisk fläkt i uppsatsdjungeln. Mindre än en månad kvar till deadline. Hua.
Med tanke på hur mycket jag gillar struktur är det inte konstigt att jag klär i mustasch! Nästan så mycket att jag faktiskt bär upp mitt efternamn.
Jag har nu fått ett erbjudande av mitt universitet i Australien att få studera där. Ja tack! Känns plötsligt lite mer verkligt igen. Fast liksom... för bra för att vara sant. Man kunde kolla in schemat också. Jag trodde knappt mina ögon. Va! Den här mängden är helt orimlig!
Återigen lite för bra för att vara sant. Funderade på att byta min fredagskurs till en tisdagskurs för att vara ledig torsdag-söndag, men tyckte inte de kurserna verkade lika kul. Så struntar nog i det. Det kan ju vara bra att komma in till skolan fredag morgon för att stämma av vilken strand grillfesten ska vara på under kvällen liksom.
Jag måste även få informera om att det är TVÅ veckors MIDTERM BREAK i april. Tjohoo! Lov? Vad är det? Det slutade vi med efter gymnasiet. För det tredje: för bra för att vara sant.
Lite sol, strand och bad på det och livet kommer förmodligen att vara jättejobbigt.
Satt just och kollade igenom lite gamla bilder och hittade den här.
Min fina mamma! Och lilla jag. När man ser den kan man nästan förstå att minst 90% av min DNA kommer från den här kvinnan. Men inte allt. Fick synfel av pappa också!
Åh nu fick jag en liten sakningsattack! Det händer ibland. Fast de bara är två mil härifrån och jag pratade med både mamma och pappa idag. (Frågade bland annat om tips på vad man skulle göra om man råkat tappa en matlåda med ravioli upp och ner på en hyresvärdens vita matta när man skulle ställa in den i mikron...) Men har inte träffat dem på typ...tre veckor.
Jag tycker väl bara om dem väldigt mycket helt enkelt. Världens bästa päron.
(Obs: Vanish + tvättid 30 minuter senare --> kritvit matta, som ny faktiskt, utan spår av ravioli)
Jag och Malte har nu bokat ett flyg som ska ta oss från Sydney till Cairns. Därifrån ska vi sedan åka neråt längs stora barriärrevet. Man tror att vi har fattat, fast det har vi inte. Kommer väl lagom till att vi sitter på planet dit. Att jag ska stanna kvar fem månader till när
Malte åker hem, tror jag inte heller att någon av oss kommer förstå förrän jag står där och vinkar farväl med näsduken i högsta hugg.
Anywho. Den här gången betalade vi inte via doodle.com, men bokade via bravoflyg.com.
Känns bra att vi har lagt våra sista guldpengar i händerna på så uppenbart seriösa och trygga företag.
Jag kom hem från skolan i lagom tid för att inte hinna laga mat. Ska spela fotboll ikväll, så var tvungen att äta pronto. Hittade en burk ravioli i skåpet från Ica Basic. Den tar vi.
Fast det kändes lite trött förstås. Så jag öppnade kylen och hittade tomat och mozzarella. Lite balsamvinäger på det och vatten till, saken är biff. Eller vad det nu är i (tänker inte kolla innehållsförteckningen).
