Tänk man kunde spara tid?
Det vore perfekt om man kunde spara de 20 på ett tillgodokonto till ett bättre tillfälle, till exempel ikväll då jag slutar skolan (förhoppningsvis) 19.30 och har spinning på ett helt annat ställe klockan 20.00. En tjuga då skulle göra stor skillnad.
Eller så kan man ju bara skriva ett blogginlägg om en bra men ej genomförbar idé, och så är tiden inne ändå. Nu ska jag till skolan och göra klart den förbannade affischen innan föreläsningarna drar igång.
Paus.
Imorse när jag kliver på tåget - gissa vem som står framför näsan på mig. Higgins! Från min gamla gymnasieklass! Oväntat men riktigt roligt. Han är mig en glad prick han. Har inte träffat honom på några år skulle jag tro. Pratade på lite om gamla takter och vad folk sysslar med nu för tiden. Fick höra att han hade brutit ryggen (ja, jag fick en chock!) men att han var okej, uppe och gick och allt. Läskiga saker det där alltså! Jag är verkligen glad att han är okej. Diskuterade faktat att det vore sjukt kul med klassfest men lite krångligt att styra upp, och därför har ingen gjort det. Men jag är sugen alltså. Vore så kul att träffa alla igen!
Satt rätt länge med MFG - Marknadsföringsgruppen. Eller jag, Sandy och Sofia satt i några timmar med två projekt. Vi ska marknadsföra kårens aktiviteter genom att göra affischer som sätts upp i skolan. Den affischen jag jobbade med blev aldrig bra och det slutade med att vi fick gå därifrån frustrerade till max (jag). Ska fixa klart den imorn.
Vi har fem övningsuppgifter i kassaflödesanalys till frågeseminariet imorn och jag har gjort 1,5 som jag inte får ihop riktigt. Och nu ska jag snart åka till fotbollsträningen. Har egentligen inte tid idag känner jag, men eftersom vi har lektion till 19.30 imorn är det tveksamt om jag hinner då och på torsdag är det US Career Evening i skolan så det är allt bara att pallra sig iväg idag!
Och grattis kronprinsessan! Äntligen händer det något. SOM jag har väntat. Dags att skaffa lite kids nu kanske?
Varför skulle man göra det?
Efter seminariet tar jag reflexmässigt upp mobilen och kollar klockan. Nytt meddelande. Sms från Melman. Vad kan han vilja då?
"Du har låst in mig. Jag kommer inte ut!"
Nej men helvete. Det kan bara betyda en sak: jag låste överlåset när han låg och sov. Och svar ja, jag var trött som ett härke på morgonen så det gick väl antagligen av bara farten. Kände mig liiiite dum. Grejen med överlås är ju förstås att man ska kunna låsa upp inifrån. Men. Vi fick byta vårt lås när vi flyttade in, och då passade det bara om man satte det upp och ner (och högg med stamjärn länge. Tack pappa förresten). Som ni smarta varelser har tänkt ut så hamnar då nyckelhålet upp och ner. Det skulle bli massa onödigt jobb om man skulle vända den på insidan också. Det är ju inte så att man skulle låsa om någon var hemma. Varför skulle man göra det?
Tydligen så hände det utan att jag var medveten om det själv. Ringde massa gånger och skickade sms utan att få svar. Han har väl inte brunnit upp? började jag sakta tänka. Det vore inte bra. Änka vid 21 och mitt i all sorg skulle man säkert åka dit för mordbrand... Som tur var hade han varit ute och sprungit med sin pappa. Han hade fått stå på balkongen och veva och skrika som en galning till sin pappa som satt med musik på i bilen och utan telefon. Eller som han sa:
"Annars hade jag väl fått sitta och vänta på brevbäraren."
Fatta chocken för brevbäraren när du stoppat in posten och någon ropar tillbaka, "hjälp...".
Pappa får nog allt komma och hjälpa oss fixa det här. Vore inte så bra om det hände igen.
Fullt med bebber.
Blev fascinerad över hur många mammor med små urgulliga bebisar som också hängde på Café NoCo. Latte-mammor eller vad är det de kallas. Eller är det dem som lämnar in ungarna på dagis och SEN går och fikar? I såna fall gillar jag dem inte. Satt där och log mot alla sötnosar. Och de var så snälla också! Inte en enda skrek. Och gravida kvinnor överallt.
Handels kan ju gå och ta sig med allt vad det innebär. Jag ska vara mammaledig när den underbara stunden är kommen. (Vilket inte är än på några år.)
Inget mer Shear genius.
Det värsta var när jag kom på att allt detta skedde för att jag dammsög igår. Den måste åkt ur lite när jag drog ur sladden. Den där jävla dammsugaren duger inte åt någonting.
Livet är hårt.
Förlåt grannarna!
Och vilken dammsugare vi har! Jag brukar oftast städa toan så har inte riktigt uppmärksammat detta. Den är riktigt KASS. Låter som en hund med magknip och suger inte i sig någonting. Kör runt smutsen på golvet istället för att göra det den ska. Visst, alla vet att jag inte gillar att städa, men usch vad arg jag blev den här gången. Kände verkligen starkt att vi borde köpa en ny dammsugare. Sedan kan jag samtidigt konstatera att det inte riktigt är det jag vill lägga mina sista slantar på: ett nytt städredskap. Men vi får se. Man behöver ju inte förstärka lidandet med en fantastiskt värdelös dammsugare.
Ska helt klart diskutera saken med frugan.
Fullt ös medvetslös!
Jag trodde verkligen att det var ett skämt när klockan ringde i torsdags. För klockan var 04.30. Jätte-mitt i natten. Men det värsta är ju att gå upp. Sedan var det redan för sent. På väg till skolan hände något... underligt. Jag gick i trappan upp mot Holländargatan med min tunga väska över axeln. En kvinna kommer ikapp mig och säger:
"HEJ!!!"
Jag: "Öh... Hej."
Kvinnan: "Nej men oj. Jag trodde du var någon annan. Ursäkta, jag trodde att du gick i pjäxor."
Visst att det var lite tungt på morgonen, men det var väl ändå lite konstigt att mina gympaskor framstod som pjäxor? Och känner hon någon som går runt i pjäxor klockan 05.45 på morgonen? Det är ju nästan ännu konstigare än att hon trodde att jag hade pjäxor på mig. Nästan.
I torsdags skulle jag vara företagsvärd. Mötte montören kl 06.00. Företagsrepresentanterna kom först 09.00. Men det fanns att göra ändå, om man säger så. Det var riktigt roligt att vara företagsvärd! De var väldigt trevliga och verkade nöjda. Jag fick tid att gå runt på mässan och prata med olika företag. Pratade bland annat med en reklambyrå som verkade sjukt rolig att jobba på. En del banker, stora företag med många produkter. Ett företag hade med sig knep och knåp-grejer. Ni vet klossar som skall bli en kub till exempel. Försökte en fyra gånger innan jag gav upp. I det ögonblicket kom någon random kille fram till bordet. "Vill du testa den här" sa jag. "Okej" sa han och ryckte på axlarna. Och klarade det på första försöket. Hur förnedrande är inte det?
Bankett på kvällen, blandat studenter och företagsrepresentanter. Det blev riktig roligt. Snubben mitt emot mig var 45+ och hade väldigt bestämda åsikter. Han tyckte att det skulle bli hårdare på Handels så att inte alla kom ut. Bara de bästa av de bästa skulle komma ut från skolan med en examen. Och dem ville han anställa. "Det svåraste ska inte direkt vara att komma in." Nähä. Vart hade du pluggat sa du? Stockholms Universitet? Jaha. Känns bra att tala med någon som vet vad han pratar om.
Satt bredvid en gammal Linköpingsstudent också. Han lärde mig den kollektiva taktikskålen när servitörerna kom för att fylla på vinet. Det har man ju alltid tänkt i sitt eget huvud, nu ska jag dricka upp så det fyller på hela glaset, men de hade tydligen kört en taktikskål med hela bordet. Ska lägga den på minnet. Vi åt struts. Första gången för mig. Trodde det skulle vara som kyckling men det här hade konsistens ungefär som oxfilé. Väldigt gott faktiskt. Rektorn var med och satt vid bordet bakom mig. Han, och frugan, stod på stolen vid några tillfällen. Inte sjävla förstås, men ändå. Då blev jag glad och tänkte att rektorn är allt lite cool. Kvällen avslutades i Puben. Kul, live band men jag var helvetiskt trött. Jag fick sova hos snälla Cathrine så jag slapp sova i skolan. Hade varit smart också. La in min väska på IdU för att inte behöva släpa på den under kvällen. Problemet blev att jag inte kom in där när jag skulle hem. Så fick åka utan den. Hejdå.
Vaknade på morgonen kl 06.00 och mådde crap. Bakis, sjukt trött och äcklig. Hade inga grejer, de låg ju på IdU. Lånade ett par mjukisbyxor av Cathrine och åkte tunnelbana i mjukisar, högklackat och gårdagens smink. Man får inte vara så kräsen såna här dagar. Jobbade i garderoben hela dagen. Jag och Emelie lyckades få ihop ett bra system. Orkade inte ens gå upp på mässan i fredags. Var så jävla trött överallt. Plus att de inte är så intresserade av ettor utan det blir mer aktuellt senare år. Klockan 17 fick vi "gå hem" en stund innan vi skulle ses för att jobba i Puben. Jag la mig på IdU och sov i två timmar. Drog en Donken.
Puben blev hemsk enligt mig. Jag tror att gästerna hade kul, men jag tyckte det var förjävligt och ville bara hem. Det började med att de två "baransvariga" skulle gå igenom allt. De var otrevliga, dryga, bitchiga och visste inte hur man skulle leda en grupp på bra sätt. När klockan blev 23 började folk välla in. Eller redan innan. Fast då fick de inte komma in. Jag satt i entrén de första 1 ½ timmarna. Det blev uppriktigt kaos på grund av att 250 bankettgäster skulle in och säkert det dubbla externa ville in. Inget klart system var uppbyggt innan det var försent. Vakterna jobbade som fan för att lösa situationen, cred till er, men det var inte lätt för oss heller. När vissa kom in var de sura för att de fått stå ute och vänta så länge, de ville inte vänta på att bli avprickade, de ville inte vänta på att betala i tur och ordning. De rusade in och jag,
J-A-G, fick ställa mig i vägen. Precis vad jag ville göra mot fulla arga killar. Sedan styrdes det hela upp en del och vi ställde oss precis vid dörröppningen tillsammans med vakterna. Jag hade jacka, men tillslut var mina fingrar så kalla att jag inte längre kunde växla pengar. Då fick jag byta. Började gråta för att - ja varför - det blev bara för mycket. Gick in på toan så ingen såg. Lugnade ner mig och gick sedan ut och plockade glas. Flöt på bra, stod i entrén lite mer. En utbytesstudent försökte få in en tjejkompis/ragg/oklart men hon stod inte på listan. Jag sa att hon tyvärr inte skulle komma in. Han började dra värsta valsen om att han trodde att hon hette Jennifer och att han hade mailat in det namnet. Sorry, pal.
Sista timmarna stod jag i garderoben. Många hade tappat sin lapp alternativt svettats bort numret för att de haft lappen i BH:n. Suck. Det var egentligen lite intressant att se fulla människor när man själv är spiknykter och inte alls i samma sinnesstämning. Blev nästan lite skrämd när jag insåg att det nog är sådär man är själv när man är glad i hågen, så att säga. Fick en lapp där det stod "Gå och häng er!" och en mailadress av en kille när jag sa att han skulle få skriva upp namn och telefonnummer samt beskrivning av hans borttappade halsduk. Tack tror jag. När alla gått städade vi och jag blev ytterst tacksam mot en kille som väckte mig när tunnelbanan kom då jag toksomnat på en bänk. Kom hem klockan 06.00 och gick upp igen 09.30 för att åka till skolan och städa. Några effektiva timmar senare var det över.
Hejdå Handelsdagarna, vi ses igen nästa år! Det har varit roligt och givande. Nu ska jag försöka gå i ide så jag återhämtar mina försvunna krafter. Det förstås, efter seminarieuppgiften i beskattning. Tillbaka till verkligenheten med stormsteg. Gillar inte den grejen, men var gör man? You have to follow through.
Beskattning.
Nu är klockan alldeles för mycket om man tänker på att mitt tåg går klockan 05.13 imorgon. Det är Handelsdagarna torsdag och fredag, och jag skall jobba som företagsvärd imorgon. Skall bli riktigt kul! Dock inte lika kul att börja klockan 06.00. Sedan är det full rulle hela dagen med bankett och pub på kvällen (fritt fram för mig att röja). Klockan 06.45 är det samling på fredag icke-bakis icke-trötta och glada, efter att jag troligtvis sovit kvar i skolan någonstans. Då skall jag vara välkomnare/stå i garderoben på dagen och jobba i Puben till cirkus fem på morgonen. Ungefär ett dygn i streck skall jag jobba alltså från fredag till lördag.
Men jag är taggad! Skall bli askalas-kul. Ungefär en triljard roligare än beskattning. Och sova kan man ju göra någon annan gång antar jag?
Dr Captain Hook.
"Det ser ut som virus men om du vill kan jag ju ta ett prov."
Har jag betalt 140 kr vill jag gärna att du gör något för dem. Tänk att man betalar för att någon ska rota i din hals med en lång tops så att du nästan spyr? Och för att sedan konstatera att det såklart bara var virus - igen.
Skrev ut recept till min härligt klibbiga ögoninflammation jag fått. Tack. Åkte till apoteket på väg till skolan. Nej, det fanns inget recept. Blev måttligt glad på härket. Fick tag i receptionisten efter mycket om och men senare på dagen och hon sa att doktorn "inte hunnit" och skulle fixa det nu. Sure Bengtsson.
Fick veta att jag klarade juridiken så blev glad igen. Fasen vad jag varit ängslig. En stor tyngd släppte från mitt bröst. Det är alltså så här lättnad känns? Härlig känsla det där. Jag måste säga att jag är riktigt nöjd över att ha klarat alla kurser första terminen. Det är så skönt att vara i fas. Och alla dessa betygshetsiga personer som går till en tenta och blankar för att de inte kan sista uppgiften - jag förstår mig inte på er. Jag värderar högst att klara kurserna, sedan är det såklart en bonus om man får en trevlig bokstav med sig. För hur ska du få bättre resultat när du har tre kurser nästa tentaperiod? Säg det.
Mötte upp Anna-Lena i TC och åkte och kollade på Frejcupen med Malte, Camilla och några andra bekanta stofiler som Hjulben och Melker. Välkomna hit förresten! Alltid lika kul när Maltesen kommer till stan. Ska döma en stund imorn. Borde gå och ladda batterierna nu, är väldigt trött. Ska trycka i min ögonsalva också så att man blir smått blind (misstänker jag).
Öh... tack mormor?
Mamma: "Här, varsågod. Det är från mormor."
Jag: "Jag trodde det var Simps nerspydda kläder." (En bror drabbades av magsjuka samma morgon.)
Mamma (blänger): "Nej det är en present till dig från mormor."
Jag (kollar ner i påsen): "Åh... trosor. Vita. Bastanta och bra."
Mamma: "Ja, men jag har också fått såna..." (Skulle det få mig att känna mig bättre?)
Jag: "Öh... tack mormor?"
Dock helt sjukt gullig omtanke. Världens gulligaste mormor alla kategorier!
Hur kan man vara så trött?
Klockan nio (ganska mycket drygt) började jag och Sandy plöja övningsboken i Extern redovisning. Det visade sig faktiskt vara roligt! Kanske för att det var ganska lätta tal, men ändå. Man lärde sig en hel del grejer också PLUS att man fick mängdträning. Tror att vi ska ta och bli bundisar med den där boken.
Statistikseminarium och det var lite mer mitt tempo idag, även om jag inte fattar allt. Jag och Astrid ska räkna ikapp allt vi missat och sedan är allt frid och fröjd igen tror jag. (Hoppet är det sista som överger en.)
Träffade Coach direkt efter skolan för att ta ut laget till Barca. Jag vet inte om jag sagt det med jag har ju numera blivit ass och lyssnar till det namnet. Riktigt kul! Alltså uppdraget, inte titeln. Och jag längtar som attan till Barca. Beställer sol och varmt när jag ändå håller på. 7-10 maj eller när det nu är, kan vädergudarna snälla fixa prima väder? Vore snällt. Tack. Amen.
Var på skollagsträningen men det var bara tre som kom så det blev inget (jag och Coach skulle inte vara med på grund av sjukdom). Åkte till Frejpans träning för att visa att jag lever. Tre pers där också så ingen träning där inte. (inte för att jag skulle vara med på den heller) Fick skjuts hem och kände hur gärna jag ville gå och sova. Klockan var kvart över åtta. Suck. Det är som om någon bestämde att jag skulle bli vindögd helt plötsligt. Så trött är jag.
Tänkte att jag kunde dricka lite te. Satte på vatten i vattenkokaren. Och tryckte på datorn. Tänkte sedan att jag kunde borsta tänderna så hade jag det gjort. När jag började borsta kom jag på att jag hade satt på te. Hur körd i huvudet är det tillåtet att vara? Nu har jag fördrivit tillräckligt mycket tid så att det är okej att gå och lägga sig i den mjuka sängen med min Marian Keyes bok och läsa tills jag somnar.
God natt gott folk. Eller som man säger på swahili:
Lala Salama.
Säg Oh Ah Chamonix, säg Oh Ah Chamonix.
Den 30 timmar långa bussfärden började med att jag var tvungen att ställa till en scen. Och då menar jag faktiskt tvungen. Jag var väldigt nojig över att de inte skulle ha packat in mina (hyr)skidor i bussen eftersom vi lämnade all packning att packa in sig själv. Därför satt jag med näsan tryckt mot rutan och tittade noggrannt ut i mörkret när bussen började rulla. Då ser jag inga skidor. Men en IKEA-kasse. Är det en slump att mina täckbrallor låg i en IKEA-kasse? Tror inte det.
Jag (skriker över hela bussen): "Stanna bussen! PÅ RIKTIGT! Mina täckbrallor ligger därute! Hallå på RIKTIGT!"
Bussen stannar och ordförande i skidkommittén går ut. Går mot kassen. VÄNDER innan han kollat i påsen och visar med kroppsspråket att det bara var skräp. Alla på bussen blir plötsligt engagerade och bankar på rutan, pekar och ropar att han ska kolla i påsen. Och där var de.
Därmed fick jag resans första stav-fel (alla Snowroller-fans hänger med på vad jag menar). Bussresan gick faktiskt rätt smidigt. Hittade dock min pjäxbag utlyft när vi bytte lite folk i Malmö och undrade vem som inte ville att jag skulle följa med. 30 timmar är lång tid, men med filmer och en sann utmattning efter en hektisk tentaperiod kunde man fördriva tiden.
Vi bodde fem pers i ett litet litet rum och vi såg aldrig golvet på grund av alla saker som låg utspridda. Det var jag, Lisa, Arvid och Björn-Richard som jag valde att kalla våra nya bekantskaper (dessvärre inte till deras förtjusning). Skidåkningen var ganska bra. Det snöade väldigt mycket och det blev tungt i backarna. Första dagen blåste det ordentligt och hela ansiktet piskades sönder. Men två och en halv dag var det strålande sol och helt underbart fantastiskt. Thailands stränder i all ära, men det är något... majestätiskt med bergen. Det är otroligt vackert. En dag hade vi picknick i backen med buffé och strålande sol. Den perfekta dagen.
Mycket after ski på ett ställe som inte riktigt var gjort för så många personer. Men såklart körde alla en "Handels" och nöjde sig inte med det vanliga after ski-stället utan hittade ett nytt (tragissskt javisst). Jag gillar after ski. Det är så opretentiöst på något sätt. Alla kommer dit svettiga och äckliga och det är inget mer med det. Många kvällar blev det fest-på-fest och Arvid lyckades somna tidigt/däcka någon kväll utan att komma med ut. Några kvällar avslutades det hela på le garage som öppnade kl ett. Men sedan så var det upp (ganska) tidigt för att åka skidor.
Inte så många skandaler vad jag vet om faktiskt... Några roliga förbindelser såklart. Ett Cribs-avsnitt inspelat. Förresten en liten händelse som inträffade skulle jag kunna berätta om. Jag och Lisa kom tillbaka till rummet för att för-festa lite mera efter sittningen. Vi möts av ett kök fullt med skum och vatten. Det visade sig att Arvid och Björn hade konfererat noga och kommit fram till att det var en bra idé att hälla i handdiskmedel i diskmaskinen och köra den. Inte alls en partydödare, inte alls. Conclusion: det har varit grymt roligt. Men en vecka räcker. It's a hardknocked life. 
För att avsluta med lite härliga citat a la Charrrrrrmonix 2009. (Nu får jag bestämma och då skriver jag med R!)
"Vi har sex liter vin. Behöver vi nån öl?" (Arvid skriver shoppinglista.)
"Du, vi stödjer oss på varandra". (Lisa har smakat på flaskan redan innan välkomstmötet)
"Richard kommer bli bra på att resa sig." (Arvid vet hur man säger det på ett fint sätt.)
"Ont och ont, jag är ju full." (Arvid om sin stukade tumme.)
"Jag älskar champinjoner. Det är sån skön konstistens!" (Jag vill skära champinjoner)
"Idag ska jag ramla på andra sidan." (Richard skiddag 2)
"Du måste ha ett jävligt dåligt kärleksliv!" (Jag till Lisa när hon har sjuklig tur i Maxi-Yatzy)
"Vi lagar något enkelt som man kan göra när man är full." (Arvids åsikt när vi planerar middagen.)
"Jag har tvättat min låda. Jag menar jag har städat min väska." (Richard är lite på lyset när han kommer hem sista kvällen)
"Säg till om jag låter bögig... Men Rasmus har de blåaste ögonen jag någonsin sett!" (Arvid om Razz. Lisa försökte krydda med att hävda att han sa att han drunknade i dem, men det var faktiskt inte sant.)
"Spelar du patiens? När fyllde du 65?" (Arvid förskastar Björns aktivitet)
"Rycker det i din livmoder?" (Arvid till mig när vi går förbi söta barn, bara för att jag pratat om hur mycket jag tycker om barn)
"Hur kan ni skåla för någon som är så egocentrerad och håller tal för sig själv?" (Aspackad Arvid på Neonsittningen förstår inte att alla har uppdrag och att en tjej just uppfyllde sitt genom att hålla tal för sig själv)
